...på heltid från igår och månaden ut. Så ser min tillvaro ut nu så nu är det bara att komma på besök, alla kaffe-/ te-/ saft-/ och surrsugna :)
Jag var hos vår företagsläkare på förmiddagen och han tyckte inte att det var konstigt att jag inte riktigt orkade med proceduren med bilar, trappor och jobb. Skönt att han är lyhörd och förstående. Efter det tog jag hissen upp till vår löneavdelning och pratade med en av dom sakkunniga och även hon var till stor hjälp! Jag ringde till min stöttande personalledare och avlämnade lägesrapport så nu är han underrättad om läget den närmaste tiden.
Vad det är härligt när man känner medvinden i ryggen, när man får den hjälp man vill ha och behöver!
Jag höll däremot på att få hjärnblödning när jag ringde försäkringskassan och robotrösten meddelade att jag var på plats 50 i kön! Yeah right *suck* Men i nästa mening kom frågan om jag ville att dom skulle ringa upp mig när det var min tur, jamen givet! Då vände humöret på studs :)
Jag kan ju erkänna att jag inte är så jäkla lätt att vara i närheten av alla dar- åtminstone inte just nu. Humör och sinnestillstånd ändras lika snabbt som en singlande slant men det finns flera hyfsat godtagbara anledningar;
* Jag har ont, stundtals väldigt ont i fotknölen
* Min fibro löper amok i brist på rätt medicinering och pga överbelastning på vissa kroppsdelar.
* Jag sover dåligt och är ständigt urholkad av trötthet.
* Varje dag känner jag mig onyttig och parasitisk då jag måste ha hjälp med det mesta i min vardag.
* Stora sonen åker 13 månader till USA och jag har separationsångest.
Jag måste kontakta arbetsterapeuten för att prata hjälpmedel oxå men tyvärr får jag hålla mig till imorn då deras telefontid är högst begränsad och då detta samtal inte hanns med i morse när jag skulle iväg med droskan. Men idag på morgonen tog jag ett eget initiativ och lånade bonusdotterns kontorsstol. En av mina vänner -som opererat sina fötter och vet vilket shit det är att gå med krycks- tipsade om en rullande stol då detta skulle avlasta och underlätta. Jag har inget körkort på en sån stol och idag märkte jag att det nog är att rekommendera! Åtminstone lite övningskörning.
Rally-Olga on tour!
Förinihel.... Vet ni hur mycket fart man kan få upp med en skitstol från jysk?! Jag satte ner vänster knä på stolsdyna och sparkade iväg med högerfoten- sen var det bara att blunda, skydda onda foten och försöka få stopp på fartvidundret innan jag trillade av. Den var inte bara lättrullad framåt, den flippade ur och snurrade runt oxå! Hujedamej! När jag storögd och skärrad fick stopp på fanskapet vid grinden i hallen så fick jag en känsla av att platsa i "dolda kameran" eller "funniest homevideos", jag och min vilda stol, när vi rullade fram i en bajsnödig pose! Näe, antingen har arb.terap. nåt bra förslag eller så fortsätter jag hoppa fram på stackars högerfoten!
Jag har haft annat för mig idag, trevliga saker... Jag kom nyss hem efter en tur på las. Vad jag gjorde där?! Jag pimpade mitt ben!
Tro för allt i världen inte att mitt kroppsfett har försvunnit, nog är det dom stackars små sparrismusklerna som blivit kokta, tunna och sladdriga innanför det svarta gipset. Det svarta fodralet var därför alldeles för stort!
Lila- så nu kan kidzen få skriva autografer som dom önskat :)
Cirka 1/3 av gipstiden är avklarad och det syns redan en redig skillnad mellan vänster och höger ben. Jag kommer att se skrattretande asymmetrisk ut när jag är färdig med gipset ;)
Innan nygipset så gjorde jag detta;
I'm a festis!!
(du får sno bilden om du vill Vic!)
Yes, min allra första uttalade bloggfika har ägt rum! Den sköna bönan Vic och hennes übersöta dotter kom förbi på surr, kaffe och sakutdelning. För som den goda (blogg)gäst hon var så hade hon fixat en goodiebag :)
Bagen som innehöll...
...den utlovade festisen, ett pussel åt lillskrot och en snygg kartong...
...innehållande diverse "bra-att-ha-saker" för både mor och minsta dottern i huset...
Frågan är om jag törs använda krämerna eller om dom ger upphov till (ännu fler) rynkor och kvisslor ;)
Dom fina kläderna åt lillsnorpan kommer från hennes shop -kika in vetja!
Att jag skrev blogg-gäst med blogg inom parentes beror enbart på att inga gäster ska komma hit och känna sig usla om dom kommer tomhänta! Nu var ju Vic egentligen en "vanlig" gäst men eftersom vi börjat språka med varann via bloggarnas värld så får hon vara en bloggäst som vid nästa dejt omvandlas till en gäst- kort och gott :)
Trevligt var det och ännu trevligare hade det varit om inte lillsnorpan så olägligt vilade middag i sin vagn under större delen av deras visit. Jag tror att dom små lockhåriga flickorna hade haft mycket kul tillsammans, det kunde nästan anas när skrot vaknade till liv och mjuknade lite :)
Jag har haft fina besökare i lördags oxå men det tar jag i nästa inlägg så ni inte somnar eller börjar planera dagens middag mitt i texten ni läser (nackdelen med novellängd, spec om det inte står något av intresse! ;))
Nåväl, nu är jag slut som artist och ska ta en pn innan vi ska till svärisarna och snylta lite taco till middag. Det är vardagslyx!
Sköt om er och på återseende!
KRAM
