tisdag 30 mars 2010

Jössesligen.....

... ni anar inte hur nära jag var en försovning idag!! När Matte jobbar natt och jag ska upp 4.45 för att jobba fm så brukar han ringa hem på morronkvisten bara för att kolla så att morgontrötta jag verkligen kommit mig på fötter- allt för att jag ska sova lugnt och gott, utan rädsla för ev väckarklocksmiss. Detta brukar vi alltid göra upp i sista telefonsamtalet för kvällen- men igår glömdes detta bort. Gulliga maken var orolig att jag skulle sova dåligt då vi inte hade nämnt något om detta i telefonen men jag sov faktiskt riktigt hårt efter en plågsamt kroppsvärkande dag och kväll.
Normalt sett måste jag upp 30 minuter innan avfärd för att sparka igång leder, muskler och hjärna men dagen idag startade på ett allt annat än normalt sätt. Klockan var ställd men inmarkerad på ons/tors vilket innebar att den inte hade en endaste liten tanke på att alarmera upp mig idag. 5.15 (då jag brukar sätta mig i bilen) ringde Matte och frågade om jag var vaken. Shit *c e n s u r*!! Upp som en jagad hare, på med kläder och iväg i rallyfart... jo just det, efter att jag hade sopat av bilen då såklart, för givetvis hade det ju snöat ännu mer under natten *suck* Jag kom i tid och tack och lov för det. Vi har nämligen en liten regel på jobbet (vissa skift iaf) att den som kommer försent ska bjuda på fika... och är det dessutom en försening på en timme el mer så är det smörgåstårta som ska stå på bordet! Vissa i hushållet har lyckats med den fadäsen för nån vecka sen *flinar och visslar* så det vore skam om även jag skulle bli skyldig en smörgåstårta, såna fula ovanor har vi inte råd med *S*

Sonen överlevde sjukhusbesöket och vi åkte därifrån betydligt lättare i hjärtat båda två. Det är inte aktuellt med någon op i dagsläget men lillstackarn måste avstå från att hoppa på studsmatta hela sommaren!! Det sved ont för han, för studsmattan hos oss och hans pappa är välanvända sommartid. Tydligen kan så stora påfrestningar öka på skadan och DÅ måste han opereras.
Nåväl, då vi var på sjukhuset fick vi oss ett gott skratt tillsammans, jag och sonen. Han är- precis som andra pojkar/män- lättimpad över små tingestar här i världen och just för dagen var det spol-anordningen på toaletten som var såååå cool :) Knappen var placerad på väggen ovanför toalettstolen och man behövde bara hålla handen framför knappen så spolade det i stolen....man behövde inte ens röra vid den!! Supercoolt *ler* Men det bästa av allt var när vi kom ut från dasset. På ena väggen i sjukhusentrén (den vägg som ligger bakom toaletterna) är det ett vattenfall som porlar ner för en klippliknande stenvägg och sonen tittar fascinerat på det rinnande vattnet och utbrister "- Jahaaaaa, är det här det spolande vattnet från toaletterna kommer?!" Precis som sin mor har han ibland en förmåga att låta munnen hinna före tanken och han insåg ganska snart efter sitt uttalande att det inte kunde vara så. För tänk om det kom bajskorvar utefter väggen!! Vi skrattade än en gång då vi passerade samma vattenfall på väg ut från sjukhuset.

Detta flaskkort fick pryda halsen på en whiskyflaska som vår svåger Niklas fick i försenad 30-årspresent igår. Gjorde en annan, lite kortare och tjockare modell än dom jag brukar göra men det passade ganska bra på den knubbiga Mackmyra-flaskan :)


Sen har jag "uppvaktat" min gulliga scrap-vän Lena i efterskott när hon fyllde år.


Imorn är det en spännande dag. Jag har sökt en intern tjänst på jobbet och jag är en av dom lyckligt lottade som får komma på intervju. Jag har aldrig kört en traktor och än mindre en stortruck, en som lossar ett helt släpvagn timmer från tradare i ett nyp!, och dessa två fordon ingår i tjänsten. OM... ponera OM jag blir erbjuden jobbet, så hoppas jag att åtminstone en liten del av det beslutet grundar sig på min personlighet så att det inte bara är kvotering som spelar in. Visst är det krasst, men verkligheten ÄR så att är du snopp-lös på en manlig arbetsplats som ju en fabrik är, så har du fördelar bara för det! Tyvärr väcker det ont blod i vissa men å andra sidan är det sak samma på kvinnodominerade arbetsplatser- fast där ska man helst ha bihang nederom naveln för att erhålla fördelar ;)
Oavsett om man är man eller kvinna så är det ändå alltid bättre för självkänslan och välmåendet om man blir sedd och uppskattad som person och som en duktig medarbetare och inte bara ett kön!

Nog om detta. Nu ska jag krypa ner i lopplådan för en liten bladvändarstund :)

Ha det gott mina vänner, sov så gott och så hoppas jag ni lämnar en kommentar efter er så ni inte drabbas av fotblåsorna jag önskat till alla som är bra på att kika in här men dåliga på att ge sig tillkänna *S* Jag är riktigt uppriktigt glad över alla besök jag har här i min blogg men jag skulle bli ännu gladare över en kommentar av något slag.... bara några små, enkla ord innan ni kryssar er vidare! :)

söndag 28 mars 2010

Snöallergi....

... är under utveckling i min kropp! Ni som bor i Piteå med omnejd vet hur genomjävligt det har varit idag. För vår del blev hela dagen förstörd. Vi hade nämligen bokat en timmes familjebowling på eftermiddagen, strax efter stora dotterns fotbollsträning. Tanken var att det skulle bli ett trevligt avslut på vår "barnvecka". Redan vid uppstigning ur det varma sängbolstret såg vi att det fullkomligt vräkte ner ä n n u mer skitj%*&a snö. Pappa i huset jobbade i sin anletes svett för att få fram lilla skruttbilen- och när han väl lyckats med den bedriften kom nya bud från chefen- jag alltså ;) - vi skulle ha stora bussen. Hej å hå, maken körde snöföran djupt i snön och skottade fram den bilen oxå. Sen lastade vi in hela ung-skocken i bilen och backade ut från gården... och sen kom vi inte längre! Vi satt döpall i snön! Matte jobbade i synk med bilen och vi tog oss nån cm innan det återigen blev stopp. Sådär höll han på ett tag, irritationsrosorna på kinderna växte i takt med att bilen började lukta lätt bränt. Till slut tog tålamodet slut för han och vi blev i princip utkörda från bilen- och lika bra var det för envis som han är så skulle han bara få bilen framåt. Medan han var borta skottade vi andra fram infarten lite mer och efter en lång stund kom kärleken gående till fots- betydligt lättare i sinnet. Bilen stod visserligen kvar på en allmän parkering i närheten och själv hade han hunnit ge en hjälpande hand till både en och tre fastkörda medtrafikanter men för tillfället slapp han ju iaf sitta och svära med däcken slirandes i snön. Överallt stod fastkörda bilar- och då bor vi ändå i Norrbotten där vi har stor snöröjningsberedskap och gott om fordon för ändamålet!
Behöver jag säga att både fotbollsträning och familjebowling blev inställda?!

Förutom att snön satte käppar i hjulet för dom aktiviteterna så hade jag tänkt åka ut ytterligare en dag på stans första scrapmässa. Vi har otroligt duktiga och driftiga tjejer i vår förening NorthernLightScrappers och dom hade alltså anordnat mässan som pågick både igår och idag. På hemmafronten hade vi ju ledighelg OCH barnen så vi hade lite planer på att hitta på något hela familjen men vädret bjöd ju inte direkt upp till dans så jag och dom tre minsta kottarna passade på att besöka mässan en kortis under lördagen. Vi smet iväg mellan två trevliga besök av barn- och vuxenkompisar :) Men mässan- vilket eldorado!!! Hade jag haft tusenlappar så hade jag shoppat upp allt, det fanns SÅ mkt fint! Hela upplägget var toppen och jag hoppas att det kommer fler tillfällen, då kanske jag kan bidra med mer arbetsinsats än bakning till caféet.

Nå... lite fick jag ju inhandlat, här kommer bildbeviset- och detta är bara det JAG handlade, barnen köpte egna saker :)

Det blev en himla massa scrappande då vi kom hem, ungarna flög upp till sin hörna och jag smög in i min *s*

En godisask har jag minsann hunnit altra senaste dagarna, likaså en påskpåse :)
fram godisask

bak godisask

påskpåse

Earth Hour?! Jamenvisst, klart vi var delaktiga. Tv:n stängdes av, popcornen var färdigpoppade och alla lampor släcktes 20.30. Jag har en allmänt känd ljusmani, fort var det gjort så lyste drygt 60 stearinljus av olika sorter i huset och så tände vi en stor brasa i kaminen. Hips vips så var det nästan dagsljus inne *S* Nu var det bara i kök och vardagsrum jag skulle tända men för att barnen skulle våga gå på toa var jag tvungen att tända några där inne... och för att komma till toan måste man passera genom hallen så givetvis brände jag på några vekar även där :) Sen undrade barnen "vad ska vi nu hitta på när inte tv:n är på?!" Jaha...ännu ett I-landsproblem... Det blev till att plocka fram ett Jenga-spel som roade dom små ända tills den el-lösa timmen var över och det var nattningsdax. I slutändan blev denna timme den mest mysiga och familjära timmen vi hade den dagen!

Även idag har kära kocken i huset trollat med maten- och sanningshalten *ler* Vi åt en pastarätt innehållande bl.a kassler, lök och färsk svamp till middag (mumsigt värre!) Våra stadsungar har vant sig vid burksvamp- skämmigt men sant- och nu när det var bitar av färsk svamp så kände dom inte igen innehållet på tallriken. "-Vad är det här för nå?" frågade familjens blivande åttaåring. "-Är det svamp?!" (Han tolererar nämligen bara svamp på pizza, inte annars) Pappa kocken svarade helt allvarligt "-Näe, det är som... ja, det är som typ lätt-kött". Jaha, okej...sen var det inte mer med det. Barnen konstaterade att det var lite tuggmotstånd i "lättköttet" men ner i magen gick det. Jag gick till ett annat rum för mitt minspel hade avslöjat allt för dom, sämre pokerface hittas inte då jag är i närheten!

Imorn ska jag eg jobba fm men 00-sonen har fått en kallelse till tant doktorn så vi ska köra dom 6-7 milen till stora sjukhuset för undersökning och ev operationsbeslut. Han blev olyckligt knäad under lek i somras på pojkarnas "ajaj-ställe" och mest troligt är det detta som orsakat ett bråck. Symptomen blommade upp för några veckor sedan men efter dagar med superont så har det lugnat ner sig. Det är ändå en jätteorolig kille som kommer att hålla mamma hårt i handen imorn, det sa han vid kvällens nattning. Jag kan lova att mamma kommer att hålla lika hårt i lillmannens hand :)

Nu tror jag att det är dax för en liten stund av bokläsning innan dom gröna ska titta på insidan av ögonlocken.

Ha det bäst och sköt om er!!

onsdag 24 mars 2010

Redan första april?!

Näe då, jag vet att det inte är den fördömda lurardagen än (jag brukar gå på det mesta- naiv, godtrogen...eller bara förbenat blåögd?!) Hur som haver så fick jag verkligen bita mig på insidan av kinden- hårt!- i går då Matte gjorde en riktig fuling och drog barnen vid näsan. På tal om näsa så kan jag för mitt liv inte fatta hur ungarna kunde missa den vederstyggliga lukten i köket... lukten av.... lever *urrrk* Nejnejnej... jag äter inte kroppens reningsverk, inte på några villkor!! Men det gör våra barn- uppenbarligen :) Kraxet i kråksången är bara att kära husmannen inte är ärlig alla dagar- en liten vit här och där sprättar han omkring sig likt en tupp på gårdsplanen, men till hans försvar så är det aldrig av en dålig eller elak anledning. Är man född spjuvrig så är man :) I detta fall har han alltså sagt åt barnen att det är hans egenhändigt gjorda köttbiffar dom äter- och dom glufsar i sig med god aptit och mitt i allt utbrister äldsta sonen -"det här har du gjort bra, det här är nog bland det godaste du lagat!" Jamen jag nästan dog- av återhållen skratt och en dutt skam! Fult av oss men barnen fick iaf i sig gott om järn... och annat som JAG inte vill ha i munnen... det sista jag vill bli bjuden på är just lever, jag ryser bara vid lukten!! Då får det vara hur nyttigt det vill!

Här är det hurtiga livet igång, idag var det ju återigen dax för lite motion *suck* Jag packade min väska med allehanda träningsattiraljer- men sen tog det tvärstopp. Kände mig som en tjurig sex-åring då jag drog i handbromsen och vägrade stänga in mig på ett gym då det var strålande sol, takdropp och fågelkvitter runt omkring mig. En promenad skulle det bli- och det blev det. Tekniska Matte fixade ett program i min fån - runkeeper - och genast blev promenaden SÅ mkt roligare :) En morot vippandes fram och tillbaka framför näsan är vad jag behöver... och detta program blev just den sporren/ lockelsen jag suktade efter. Nu ska jag bara flirta till mig en hållare (av maken såklart) till hojjen så att min kommande cykelkarriär får sig ett framåtsving :) När snön tinar bort finns nämligen inga BRA ursäkter till att köra bil dom sex kilometrarna som vi har till jobbet.... det ska möjligtvis vara veckorna då vi har barnen boende hos oss, då måste dom ju ha skjuts och hämtning... men övriga veckor, hmmm, njäe- inga BRA ursäkter i övrigt!

Skaparlusten är stooor och jag skulle kunna sitta i min pysselhörna dygnet runt- men det gör jag såklart inte *S*
Påsen i sin helhet


Tändsticksasken i fokus :)
Den här "krya-på-dig-påsen" blev till idag... bara för att... *ler* Doftljusen luktar ljuvligt gott och jag tror att tändstickorna innehåller extra power bara för att asken är pyntad *S*
Sen har jag lite kort som jag håller på i några dagar till, mottagarna har inte fått sina leveranser än :)

Nu ska jag joina familjens 00:or hos mormor L, dom tog en promenad dit för att stämpla upp lite påskmotiv. Scrap- skadade måntro?! *S*
Ha en skön onsdagkväll!!

måndag 22 mars 2010

Fläskhäng....

... och andnöd har drabbat mig idag! Jag blev nämligen- mer eller mindre- ivägknuffad till StepIn av och i sällskap med maken. Okej.... att träna kan väl gå an- men varför ska det vara stora speglar uppsatta runt hela träningslokalen?! Jag menar, måste man bli påmind om hur ofräsch och dassig man ser ut då man gör ett tappert försök till muskelövning?! Kom på mig själv med att se ut som en sidledsvickande,rödkindad sumobrottare där jag satt på träningscykeln och kämpade för att få runt pedalerna utan att ramla av sadeln. Jösses!! Nåja, efter träning och dusch så kändes det iaf bra att ha kommit igång... synd bara att latmasken har drabbat mig så hårt att jag inte kommer mig iväg på egen hand- än *ler* Tanken är väl att det ska bli bättre med den saken (*viskar* och så länge Matte tror att han måste "tvinga" iväg mig så följer han ju med- och jag får sällskap *blink*)

Kursen i Sthlm var otroligt jobbig men samtidigt otroligt rolig och otroligt givande! Jag är och har aldrig varit någon matematiker med överdrivet logiskt tänkande och just dessa dagar var inriktade på - matematik! Vilka uträkningar!! NÄR i den normala vardagen brukar man räkna kJ/kg*kg/s=kJ/s=kW?! Huvva.... Men hur det än var så fick jag en aha- upplevelse med mig hem, så nu ser jag fram emot nästa kurstillfälle som är i maj.

Helgen som var blev en lugn och skön helg. Fredagkväll var jag hembjuden till Pörni som var gräsänka, sambon var nere i Skåne och då blev mamman i huset sällskapssjuk ;) Eftersom jag varit borta som hela veckan och var grymt "Mattias-sjuk" så blev det bara några timmar men vi hann med att mysa, surra och sippa på lite vin *ler* Under tiden kom en till vän åt P samt hennes syster och föräldrar förbi och då blev det ju ännu mer surr *S* Klockan 23 fick jag hämtning så det blev en förhållandevis tidig fredagkväll. Sen var det bara rekreation och batteriladdning inför kommande barnvecka.

Detta kort är inte av bra kvalla men så har ingen anklagat Iphone för att ha en kanonkamera! Det är en söt 6-åring som fyllt år och då blev det ju ett riktigt tjejigt kort i rosa :)


Så... gångna veckans rapportering är till ända... och då är det en hårt nedskuren version :) Ha en skön måndagkväll och ta hand om er!!

måndag 15 mars 2010

1- årsjubileum....

... och detta gick mig helt förbi!!
Samma dag som jag skrev sista inlägget fyllde min blogg 1 år! Kanhända det var av den anledningen som ett och samma inlägg hade kommentarer från T R E män- har aldrig hänt förr ;) Drygt 14 000 besökare hade kikat in i min blogg vid det tillfället och jag är SÅ stolt, så stolt!! Att lilla jag med mina scrapbookingalster, vardagsberättelser och övrigt ordbajseri lyckats få så många besök- det är inte illa pinkat! :)
Nu tuffar jag framåt och för att fira att min blogg överhuvudtaget överlevt så länge och att jag haft så många besök, ska jag fixa nån rolighet- men det får vänta ett litet tag.

Jag flyger nämligen ner till Sthlm ikväll för att gå första delen av tre på min certifieringskurs för indunstare. För oinvigda låter detta som gallimattias och jag går inte in på någon djupare förklaring än att det är en fördjupningskurs på en av dom befattningar som jag jobbar på inom vår fina fabrik :) Det är en rätt dyr kurs som inte alla får gå, men jag har tur som fick ett stipendium då jag gick ut skolan i Kalix och detta stipendium står för halva kursavgiften på valfri cert- och nu får jag alltså nyttja det *glad*

Jag har aldrig provat länka in något annat än mina egna bilder men idag ska jag försöka mig på en ny sak. Det är nämligen så att jag i över ett års tid haft en speciell låt i mina tankar då jag tänker på en speciell person. Jag mer eller mindre trillade över låten då jag surfade runt i musikvärlden och när jag hörde texten var jag helt såld för den stämde så bra (även om vissa strofer helt klart kan vara mer lämpade åt det andra könet än tänkt person *ler*)! Personen jag tänker på står vid min sida varenda dag- i både med- och motvind. Behöver jag en hjälpande hand, en varm kram, ett tröstande ord eller ett gott skratt så finns han där- min bästa vän, kärlekspartner, livskamrat och själsfrände. Kort sagt- min make! Eftersom jag vet att han läser min blogg så lägger jag ut låten med text så att han och hela bloggvärlden får se och höra hur bra låten är- och hur bra han är :)

klicka på hjärtat

Jag är inte en sån som brukar smeta ut mina ömmaste känslor för mina nära och kära över hela bloggen men- just idag- just nu- känner jag att det är en sån dag då min kärlek till mannen i mitt liv bubblar i bröstkorgen och vill ut *ler*
Sådärja... ett av bloggens kortaste inlägg är nedklottrat :) *gör vågen*

Ha det så underbart bra i vårsolen och så tar ni hand om er!!

torsdag 11 mars 2010

Sex....

... and the city... vad trodde du jag skulle skriva för fortsättning på rubriken?! *s* Nå, dom som känner mig vet att min humor kan vara rå och lite down below men inte den här gången ;)

Jag såg tv-serien med omnämnda namnet igår och jag tycker att den är så bra! Jag får en "good- feeling- känsla" just för att vännerna har en sån innerlighet mellan sig! Dom vet att oavsett vad som händer och hur dom mår så kan dom alltid räkna med varandra- i ur och skur, nöd och lust. Dessutom har dom rätt tålmodiga män, för det är inte alla som skulle orka med fyra kvinnor- i princip får dom ju tre på köpet då dom gängar sig med en av brudarna :) I just det avsnitt jag såg igår hade faktiskt tre av fyra en man *ler*

Nog om det. Igår fick jag ett samtal från en firma som anordnar klassfester, alltså jubileumsfester. Jag blev tillfrågad om att stå som en av dom "välkomnande" från klassen och som tack för det skulle jag få ett aktuellt klassfoto gratis. Det var snudd på åldersnoja som drabbade mig efter detta samtal... "ni firar ju 20-årsjubileum i år"... 20 ÅR! Är det så längesen vi gick ut nian?! Ja, om man ska se sanningen i vitögat så är det så! *suckar*
Nåja, jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag tror den bästa tiden börjar runt 40 så jag ser framåt :) Min kloka mor sa en gång att när man blir äldre blir man mer säker på sig själv och detta i sin tur leder till att man kan lita mer på sig själv och inte bry sig lika hårt i vad andra tycker och tänker om en. Jag längtar till jag blir äldre!! *ler*

Vissa saker ska man egentligen tiga om men eftersom jag ser på fadäserna med glimten i ögat så ska jag delge er ändå :)
Igår när jag sovit klart (efter nattskift) och skulle hämta barnen från skolan, såg jag en stor, svart snöskyffel ligga mitt ute på gatan, bortanför vår infart. Den såg väldigt bekant ut och jag kikade runt på gården för att se om vår snöföra var i närheten- vilket den inte var. Hmm.. sherlock holmes såg fotspår fram till platsen där skyffeln normalt ska stå, dessa fotspår övergick snart till skrapspår i snön.... ända ut till gatan där skyffeln låg. Jag ringde maken och frågade var vår snöföra fanns- och då kom en svordomsramsa som jag inte ska återge här ;) Det visade sig att han ställt upp snöföran mot bakdelen på lilla skruttbilen efter utförd skottning, glömt av att den stod där och backat ut från gården för att bege sig till jobbet- och sånär tagit med sig skottaren till jobbet :)

Jag skrattade gott... tills jag fick skratta ännu mer gott! För maken frågade med triumf i rösten om jag visste vad jag hade gjort då.. med samma bil- några timmar tidigare?! Hmm.. ja, nog hade jag hört konstiga ljud från bilen, det lät som att det knäppte eller klonkade i plåten på karossen men.... Det visade sig att jag hade varit så trött i mössan efter nattjobbet att jag helt enkelt backat ut bilen från parkeringen utan att dra ur motorvärmarsladden *skäms* Den har alltså legat och slagit och dansat lambada under bilen hela vägen hem! Undrar vad mina medtrafikanter tänkte?! Hoppas dom var lika trötta som jag så att dom inte märkte det :)

Återigen har jag lyckats få till ett lååångt inlägg så du som fortfarande är med har gjort det bra :) Jag skulle kunna skriva så mkt mer men det är ohållbart, då orkar ingen kika in här... kanske får ändra taktik och skriva lite oftare i stället, då blir det inte lika mycket varje gång :)

Ha det bra mina vänner, sköt om er och glöm inte att kommentera!! :)

måndag 8 mars 2010

Wow...

... vilken lördag vi har haft! Vi har ett evenemangsgäng i stan (GreatGig) som är grymt musikaliska och arbetssamma och i höstas satte dessa personer upp två föreställningar med Queen- "The show must go on"- a tribute to Queen. Konserterna blev succe och tursamt nog körde dom två extraföreställningar den gångna helgen och vi var bland dom lyckosamma som hann få tag i lördagsbiljetter. Kvällen började lite smått hemma hos oss med lite slisk i glasen, sedan åkte vi in till en av stans restauranger där vi hade bokat bord till 17.30. Lite smolk i glädjebägaren blev det då vi inte fick in maten förrän strax innan sju- alltså efter 80 minuters väntan!! Förhoppningsvis lärde sig dom östländska ägarna att ta in mer personal dom helger det är ngt speciellt i stan för SÅ länge ska man inte behöva vänta på maten! *morr* Nu blev det att svälja halvtuggad mat för att hinna i tid till konserten- men nog hann jag ändå känna att min "filé black and white" smakade grymt gott ;)
Konserten ja.... vad säger man?! ASBRA musiker, sångare och upplägg!!! I början var väl publiken- med sittplatser- lite tama men ju längre kvällen led desto mer spratt det i benen och i slutet stod i princip alla upp och klappade med- härlig känsla :)

Efter superb-uppträdandet åkte vi vidare hem till oss, alla utom två vänner som var trötta i ögat.
Det blev en efterfest som kallades duga!! Vi fick förstärkning av fyra vänner där två stannade kvar till lamporna släcktes och två for hem efter en stund. Sistnämnda vänner tog en liten paus i sitt köksbyte hemma :) Man tror inte det är sant men vi åtta som blev kvar hela kvällen höll igång till 05.00 på morgonen! Fatta! *skakar på huvudet* Det har inte hänt många gånger dom senaste 15 åren- att man orkat härja så länge menar jag. Vi körde "Buzz" och "Singstar" varvat med musik och snack... och dryck såklart.

När sista klunken hade passerat i strupen och klockan visade 05.00 hade jag ändå ganska lätt för att hålla mig för skratt- jag insåg att jag skulle till jobbet 12 timmar senare! Huu... Nu gick det toppenbra, jag fick skjuts dit och jag mådde bra, lite trött och sliten var jag men det får man räkna med :)

Jag är inne i nattsvängen nu och jobbar fem nätter av sju den här veckan- lite tungt då vi har barnen men å andra sidan så har jag många timmar med dom när dom kommer hem från skolan för då kliver jag upp ;) Det är helgen som är värst för då jobbar jag 12 timmar, sover, äter och åker till jobbet för ytterligare 12 timmar... Som "tur" är har vi bara stora sonen hemma till veckan (han som är nöjd bara han får mat och rena kläder *ler*) för då åker jag till stora huvudstaden på certifieringskurs i fyra dar och det blir både spännande och roligt!

Här kommer ett kort som jag gjort åt en kille som fyller "vuxen".. eller nära nog iaf *S* Jag tycker SÅ MKT om den coola älgen! :)


På tal om något annat... äntligen har vi fått känning av våren!! Tempen ligger till och med på några plusgrader och solen strålar så att det blir takdropp. Jag grävde ner mig i en snöhög i fredags och där njöt jag med en kaffemugg i handen och solens värme i ansiktet. DÅ känner man att livet är bra skönt!! Till makens förtret förstörde jag en av hans "snökarmar" som han skottat så rak och fin *fniss* Jag är inte så brydd, bara man har välstädat, skottat och snyggt på uppfarten så är jag nöjd men som sagt- mannen i mitt liv har andra krav på en uppfart (detta är allmänt känt på jobbet och hoten om skoter- sönderkörda kanter hemma hos oss duggar tätt *S*) När han fått andas genom näsan några gånger så slog han sig ner bredvid mig, tog en kaffe han oxå och vände ansiktet upp mot solen- så det var inte så farligt som det kanske låter *S*

Nu ska jag gosa lite med familjen innan det är dax för avfärd. Lite nattikramar måste vi ju hinna med *ler*
Ha det gott mina vänner och sköt om er!!

onsdag 3 mars 2010

Kung Bore.......

... och fru Nordanvind härjar fritt över våra hustak här i norr. Jag är så fruktansvärt less detta väder med storm, nederbörd och kraftigt varierande temperatur! Min kropp gråter av värk och huvudvärken hålls i schack med tablettknapring.
Just nu tävlar våra naturjättar mot varandra i kampen "vem är starkast" och för min del är det ganska oavgjort. Snöfallet är väl i och för sig lugnare nu men snö och vind tillsammans är en dålig kombination. Allt blir som en suddig mjölkaktig dimma framför ögonen och vägkanter och konturer suddas ut när snöröken drar fram och drevar igen samhället.

Maken gjorde en insats igår och skottade av framsidan på hustaket och det tog sin tid! Nu är det "bara" baksidan kvar och det lär väl bli gjort senare i veckan- för ligger dessa mängder kvar när vi får vår första tö-sväng, då brakar nog takpannorna med i farten då snön vill ner på marken!

Så här ser det ut vid vår bropelare

Gissa vilken taskig utsikt vi har från dom intill-liggande köksfönstrena nu *s*

Grannens friggebod försvinner snart under all snö :)


Stora sonen är i Kåbdalis med polarna och åker utförs och hönsiga mamma är nervös *ler* Jag vet att han börjar bli stor och jag vet att han är ansvarsfull och pålitlig- men ska man se det krasst så är han bara ett barn än med allt vad det innebär. Den där attityden "det händer bara andra, inte mig" lever kvar i han i allra högsta grad, när den känslan lämnar killen så vet jag att han börjar mogna till en mer vuxen person. Vi har haft många diskussioner om hur man ska bete sig efter vägarna vare sig man går, cyklar, kör moppe eller bil. Även där återfinns hans "odödlighet" och nu har jag släppt den striden tillsvidare. Efter att ha upprepat "det kan ju vara andra- mer oförsiktiga dårar- i farten" och " även om du sköter dig och gör som man ska så är du inte ensam på vägarna"- så tror han fortfarande inte att något kan hända...det är ju bara att typ hoppa i diket om någon bil kommer mot en... *suck*
Jaja...han blir klok så småningom han oxå :)

Här kommer en bild på ett 40-årskort som en golfspelande kille fått


I samma veva som golfspelaren uppvaktades så firades även hans son med detta kort som inte är lika blaskigt i färgerna i verkligheten.


För kännedom; Sliden i pysselbloggen är uppdaterad.

Nu måste jag lämna datorn för att hänga lite tvätt och renbädda sängen... sen vet jag inte om jag gör så mkt mer nytta idag för där går nog min gräns för vad värken tillåter- tråkigt men sant!!
Om vi inte får en klick söta barnbarn som bor i vår närhet så vore det guld att bo på varmare breddgrader den här årstiden, då skulle min kropp helas och jag skulle ha mindre värk (vi är inga skid- och skotermänniskor så vi klarar oss utan snö)! Men ego som jag är så nämns jag inte flytta så långt bort om jag får äran att bli mormor/ farmor *ler*

Så... dax för hushållsarbete!

Sköt om er mina vänner och ta hand om er!