tisdag 24 maj 2011

Om tid vore pengar.....

...så skulle t.o.m mina hårsäckar gråta av fattigdom! Var tar min tid vägen? Jag trodde att jag skulle få värsta lyxtiden som sladdis-mammaledig då jag skulle blogga var och varannan dag, hålla ordning i hemmet med bortplockning, dammråttsutrotning och tomma tvättkorgar... HAHAHA, tillåt mig att skratta åt min naivitet :) Inget av detta blir gjort och ändå ser jag inga andra resultat av min hemmavistelse. Nåja, jag myser och njuter av Sally och hennes fem syskon (som jag dessutom uppfostrar, uppmuntrar, förmanar och passar upp på) kanhända att all min tid går åt där *ler*

En dutt scrapping har jag iaf hunnit med men tyvärr har jag varit så snabb på att leverera mina alster att jag inte hunnit/ kommit ihåg att fota dom först! Här kommer iaf inbjudningarna jag scrappade till Sallys dop som ägde rum i lördags. 17 klänningar blev det och tid förutan tid tog det men kul var det att göra dom :)









Vi var drygt 40 pers på dopet och allt gick bra men det är första gången jag döper en bebis som är så otröstlig! Själva dopet gick bra men sedan gallskrek hon i en timme och det blir inte bättre av att en mamma med inre stress och oro bär omkring på henne och försöker lugna ner det lilla livet. Hade vi vetat hennes "rutiner" när vi bestämde tid för dopet så hade vi tagit en senare tid på dagen, som det var nu så föll det in precis i hennes sovtid... very bright- not!

Det är så svårt när man ska ha tillställningar som ex dop och bröllop.... vilka ska man bjuda, var går gränsen för hur många man ska vara.... Jag lider när jag måste begränsa antalet och det dåliga samvetet poppar upp även om jag vet att man inte kan bjuda hur många som helst! Vi har i detta fall försökt ta dom allra närmaste samt dom som vi delat större dagar med sedan vi började följas som par (jämnåriga kalas, dop, bröllop osv) eller hur jag ska uttrycka det. Min rädsla är att folk ska känna sig åsidosatt eller ratad för det vill jag inte, jag vill gärna vara alla till lags, inte förarga någon och se att alla mår bra men det är inte lätt alla gånger. Jag önskar att jag vore lite mindre brydd om vad alla ska tycka, tänka, tro och säga! Matte är betydligt bättre på den punkten än jag även om givetvis även han tänker och reflekterar ibland men han är som en "mindre komplicerad farkost" än jag ;) I dagsläget när allt lugnat ner sig och det redan är klart, har jag vissa vänner i tankarna som jag saknade den dagen och som jag idag inte förstår hur vi kunde missa att bjuda! Men det är så dags nu!!

Detta dilemma med vänner stod mellan mig och facebook tidigare och med facit i hand så är det en nagel i ögat för mig. Jag har så svårt att sålla bland mina vänförfrågningar och neka dom jag egentligen inte vill ska ha någon insyn på min sida och i mitt liv. Jag är inte så inne på att ha vänners och bekantas barn eller barnens kompisar som vänner där eftersom det inte ger så mycket i utbyte för mig. Detta gäller även personer i vår inre men ändå yttre krets, då tänker jag exempelvis ex-partners- har dom något med vårt liv att göra mer än det som rör barnen och deras väl och ve?! Nja, jag vet inte jag.... Taskig, trångsynt eller vad som.... jag fungerar så iaf.... Om jag sen omvärderar detta återstår att se :) I dagsläget har ett av familjens barn en fb-sida men det lär utökas och då kanske jag får tänka om... som det är nu så är inte ens vår blivande 18-åring vän med oss på fb och det funkar bra med kontroll och kommunikation ändå :)

Så... nu kan jag göra vågen åt mig själv eftersom jag lyckats få ihop ett blogginlägg!!

Ha det så gott och ta hand om er!!

måndag 2 maj 2011

Ja, jag erkänner...

...jag har fallit för grupptrycket (och nyfikenheten) och gjort en profil på facebook! Jag som minsann aaaaldrig skulle gå med i det där dravlet och som inte var det minsta intresserad av vad alla åt till middag, vilka tider dom gick på toa osv.... Nu är jag där iaf och jag försöker få kläm på hur allt fungerar med logg, taggning och andra funktioner. Gilla-knappen har jag åtminstone koll på *s*

I fredags var Sally på läkarkoll, 7 veckor gammal. Nu har hon passerat 5-kilosgränsen och väger 5080 gr och är 59 cm lång. Följer sina kurvor fint :) Det jag inser blir ett problem är dessa j½§la D-droppar som ska tas dagligen i 2 år.... dagligen!! Kan säga att det funkar inte alls speciellt bra, det glöms bort än här, än där *suckar* Nåja, jag tror hon blir en frisk, lycklig unge oavsett daglig el sporadisk dos av D-vitaminer ;)

Efter läkarbesöket gick vi förbi Kotten, ett föräldrakooperativ som vi har på gångavstånd hemifrån. Supermysig förskola i gamla lokaler med fin utemiljö och ändamålsenliga lokaler. Meningen med kooperativet är att vi föräldrar ska vara delaktiga och i detta fall innebär det bl.a att man har ca 9-10 dagar/termin då man städar och sköter om köket. Det är alltså alltid en förälder som fixar frukost, lunch och mellis- och bara det att barnen får "hemlagad" mat är ju kanon (och man får träffa sitt barn under hela dagen då man är på plats)!! För oss skiftarbetare är den här formen skitbra eftersom vi har våra långledigheter och kan passa på att göra våra arbetsdagar då- ingen semesterdag, föräldradag eller kompdag behöver tas ut :) Eftersom vi aldrig haft något barn i områdets förskolor så är vi ganska nollade när det gäller var det är "bäst" att ha ett barn så därför kikar vi lite på alternativen som finns. För mig är lokalerna mindre viktiga, A och O är personalen. En engagerad, omtänksam, flexibel personalstyrka är mkt mer värd än stora rumsytor och glänsande leksaker!! Nu ska vi fundera över sommarn var vi känner för att söka in henne, än är det ju ingen panik direkt *s* Men det är trots allt det bästa, mest värdefulla man har som man lämnar bort under dagarna så det gäller att tänka till!

Oj, vad tiden rusar iväg! Det är redan maj månad och inom kort är det examen, midsommar och sen börjar skolorna om igen ;) Skämt åsido, tiden går för fort och jag hinner knappt med! Om två dagar är vår bebis 8 veckor och det känns som att vi nyss var på BB!! På tal om BB, min förlossningsberättelse är i princip klar så inom kort kommer den här....

Hoppas ni alla hade en skön valborgskväll. Vi umgicks med våra vänner Pörni och Anders och hela deras återkommande valborgsgäng och det var trevligt som vanligt! Vi grillade och snaskade gott hos Poch A, sedan gick vi tvärs över gatan till hennes syster där den stora majbrasan tändes. Allt eftersom kvällen gick, dök halva kvarteret upp och det blev mycket skratt, korvgrillning och en och annan "hörde jag skååål" runt eldstaden :) Återkommande traditioner- lyckade sådana- är alltid roliga att få delta i!!

Nu ska jag avsluta detta inlägg med en bild från vår gamla hall som alltid är överhopad av skor- och just framför dörren! Poängteras bör att skorna på aktuell bild bara är husfolkets dojjor! Tänk er hur det ser ut när barnen har kompisar på besök- speciellt stora sonen där alla killarna flyter fram i pråmar a´la 44-45 i storlek! Inte konstigt man snavar in och ut genom dörren *s* Det händer att alla skor är ihopknutna i varandra nån gång då och då (kanske drabbade personer inser att man klarar sig undan det dilemmat om man ställer skorna på sidan- inte på mattan mitt för dörren *flinar*)


Ha en skön maj-vecka och sköt om er!!