lördag 17 december 2011

Ödet fick bestämma....

...vilken färg jag skulle ha. Veligare människa får man leta och nu löste jag det på ett bra sätt ;) Det gäller min nya mobil som flyttat hem till mig! Efter många funderingar och "väga för och emot- stunder" så kom jag fram till att det var en iPhone4S jag ville ha. Jag byter inte till android- inte den här gången iaf! Det som till stor del avgjorde valet var just allt jag köpt och hämtat hem på min gamla ifån, jag ville inte tappa mina roliga och nyttiga saker jag vant mig vid att ha. Sen är jag på intet sätt störd av att man är så låst vid apple när man har iphone, alla surrar om den nackdelen men det är absolut inget jag känner eller lider av. När väl valet av modell var gjord, kom ju den ännu svårare frågan- svart eller vit?! Svart är klassisk och praktisk men vit känns fräsch och ny eftersom jag haft en svart sista åren. Åkte till affär nr 1 i stan men tji fick jag- dom hade inte modell "s" hemma så jag skrev upp mig på en lista och valde en svart. Ivrig som jag var så chansade jag och åkte till affär nr 2, för har man väl bestämt sig för en ny mobil så vill man ha den helst igår ;) Men.... även där led dom brist på nyaste modellen och jag blev uppskriven på en intresselista även här men nu valde jag en vit. Båda butikerna skulle ringa när dom fick in mobilerna och då kändes det bra att jag anmält intresse för båda färgerna, den som ringde först- den fick det bli! Och igår flyttade en vit, glasglänsande tingest in hos mig :) Nu ska jag bara hitta ett bra läderfodral med magnetstängning så den tål att tas med på mitt jobb i fabriken!

bild lånad från internet

Julkänslan finns inte riktigt än men tack vare vår gran så är det en varm, mysig känsla i vardagsrummet. I år skrotade vi den traditionella julgransbelysningen och införskaffade 25 meter ljusslinga med små ljus- vackert värre! Dessutom slipper jag slita och dra för att lyckas få 16 granljus snyggt och jämnt placerade ;) Sally gör sina små attacker mot kulor, glitter och ljus längst ner i granen men ju mindre vi bryr oss och hyschar åt henne, desto mindre roligt verkar det vara. Hon har sina favvokulor som hon plockar loss och studsar runt med (allt är i tålig plast i granen) och några gånger per dag hänger vi tillbaka dom på dom nedersta grenarna. Dom få gånger när hon får ett ryck och blir lite väl våldsam med plastträdet så är det ändå ingen fara på taket för granen är förankrad med ett kraftigt snöre på baksidan så hon kan inte få den över sig.

Spännande!

Inblick i vår guld/röda gran

Nu måste jag släppa detta och koncentrera mig på kaffet och skidskyttet som börjar nu. Sen idag spelar Luleå Hockey semifinal mot grannarna i öst i European Trophy- DET ska vi se. Heja Sverige och heja Luleå!!

Ta hand om er!!

fredag 9 december 2011

Vätskefasen...

....är över. Efter en veckas kosthållning a´la LCHF så visar vågen -2,5 kg! Hurra för mig men... jag vet att det är "glädjekilon" eftersom det är större delen vätska som försvunnit. Fördelen är väl att jag kanske är mindre svampig *S* Från och med nu räknar jag med att det ska vara fläsket som flyr sin kos. Motionen har det varit sämre med, nån liten promenad har det blivit men jag måste lägga in det tyngre artilleriet och masa mig iväg till Stepin för ordentliga pass!! Det går inte att fuska, det finns inga genvägar *suckar högt* Varför är jag inte välsignad med en kropp som tål hur mycket som helst? Där man kan äta precis vad man vill och slipper motionera mer än det vardagliga- och ändå se ut som en normalviktig, proportionerlig kvinna?! Nåja, man kan inte få allt här i världen, min kropp med skavanker och volanger har burit fram fyra friska, välskapta barn och dessa småtroll har ammat i ca ett år var (förutom liten som inte är så gammal att hon nått dit än men hon jobbar på det ;)) så då får man väl gilla läget... till viss del iaf. Att vara överviktig är inte en "komplikation" som är tillåten även om man varit gravid och fött barn, döfläsket ska bort så jag blir normal... typ *s*

Det går bra med LCHF. Visst känner kroppen att det är något annorlunda på gång och jag känner att jag håller på att ställa om mig och anpassa mig efter mitt intag. När jag rör mig så känns det som att jag har mjölksyra i musklerna och det är tungt att gå i trappor osv- mer tungt nu än för en vecka sen! Och när jag ser mig i spegeln... vad i hela....? Hmmm, tonårsfinnar! Ser ut som en prickikorv light! Men då sa en god vän till mig att det är all inre skit som ska ut och när jag surfade på nätet stod det likadant så då får jag väl ta det och hoppas att all skit kommit ut snart så jag kan få se ut som jag brukar göra ;)
Jag är inte så slavisk att jag har 0 gr kolhydrater/dag, jag ligger nog på ett snitt på 5-10 gr/dag och det tycker jag känns lämpligt. Om några veckor får jag utvärdera om mängden är rätt eller om jag måste korrigera den åt något håll.

Ikväll ska jag och min vän Pörni (Pernilla) på filmpremiär i Rosvik, Mattes hemby, där filmen hade sin utgångspunkt vid inspelningen. Det är filmen "Någon annanstans i Sverige" som har premiär och det ska bli så kul! För er som inte kommer ihåg eller som inte vet så var vi statister i den filmen och därför damp det ner en inbjudan i postlådan för några veckor sen. Det blir tilltugg innan filmen och efteråt blir det buffé, dryck, musik och mingel :) Jag återkommer med rapport om detta sen! Persbrandt är ett hett ämne som diskuteras och många önskar att han närvarar men jag tvivlar, han är väl på någon inspelning av Hamilton så han har nog inte tid men Marie Richardsson, Björn Gustafsson (d.ä), ev Helena Bergström och en del andra skådisar bör nog vara på plats :)

Vår lillskatt Sally ligger och sover dagens första omgång skönhetssömn ute på bron... gömd under ett insektsnät. Jo, trots säsongen med minusgrader och snötäckt mark så har vi ett nät över suffletten. Varför?! Jo, grannen närmast har två katter. Katterna gillar varma platser- alla katter gör nog det. Katterna brukar ligga på våra bilars motorhuv (ogillar). Katterna brukar tassa över vår bro (såg ex-vis färska spår i snön nyss). Katterna kan hoppa upp på vagnen (ogillar). Katterna KAN lägga sig inne i vagnen där en varm tjej ligger (INTE ACCEPTERAT) Katter är självgående och har man dom ute så är det inte så lätt att styra dom men.... jag har sagt det att skulle nån katt, vilken som helst, överhuvudtaget närma sig vagnen så skulle jag skrämma den så mycket att dog den inte på fläcken så skulle den aldrig mer gå nära vårt hus!! Jävlar i hoppet så arg jag skulle vara (och rädd)! Det har hänt att katter har kvävt barn i vagn och jag är livrädd för det. Samtidigt är detta våran tomt och våran tjej sover bäst ute i vagn så... även om jag inte kan göra så mycket mer än hålla koll på vagnen och spänna för ett nät för öppningen så kommer jag att nyttja min rätt att freda min tomt, min bostad och mitt barn om en katt gör något här som den inte "får" göra. Vi kan inte ens ha dörrar öppna obevakade här på sommaren av rädsla för kattbesök. Matte är astmatisk och tål inte pälsdjur, detta gör att inga djur kommer över vår tröskel. En gång i början av vår tid här i huset var jag på övervåningen och vi hade balkongdörren i sovrummet öppen och vad händer... en av grannens katter promenerar in där! What?! Det var bara att ta henne i famnen och bära ut henne till sin ägare. Det är superfina katter men jag gillar ändå inte att dom tycker sig ha så stor rätt till vår tomt. En inglasning blir skönt att få, då slipper vi dra fram och tillbaka våra dynor på utemöblerna- dessa är fulla av katthår om man råkar glömma dom ute över natten!
Tro nu inte att jag är någon katthatare, det är jag absolut inte! Jag har själv haft katter och jag tycker det är jättefina djur men jag är inte så förtjust i utekatter- och förresten, på våren är jag nog en katthatare! Då skvättas det (bl.a runt vår farstubro) och stinker kattpiss och fyyyyy för den lede vad det stinker!
Ursäkta alla kattägare som stör sig på detta men... som jag sagt förr så är bloggen bl.a till för att dryfta det jag känner så.... sakligt eller inte, detta får ni tyvärr ta!

Nu är det nog dax att fundera ut nån lunch innan förberedelserna för kvällens baluns :)
Ta hand om er!

onsdag 30 november 2011

Mitt sämre jag....

...ska bekämpas!
Från och med nu är det LCHF och motion som gäller!! Detta innebär att min blogg inte bara tar upp familjevardag, scrapbooking och känslor- nu får ni dras med uppdateringar angående form och fys och kilon :)
Jag har spelat fotboll och volleyboll men jag lovar- än till denna dag har jag aldrig lyckats komma till stadiet där man känner ett tvång, att man måste träna för att må bra! Fatta då vilken latmask jag är ;) Att jag dessutom älskar allt man inte ska stoppa i sig i mängder, såsom gräddsåser, fikabröd, godis och hela chips-och snacksfamiljen bidrar ju inte en snygg kroppsform. Allt är relativt när det gäller vad som är övervikt och vad man ska väga för sin längd men jag vill inte bölja och gunga fram i livet, flåsa i trapporna, balla ur när barnen vill sparka boll, halvgråta när jag ska klä upp mig till något speciellt tillfälle, bäva inför besök på badstrand eller badhus, värka sönder i kroppen och aldrig få känna mig fin!

Hmm.... är det så klokt att börja precis innan jul?! Säkert blir jag idiotförklarad av vissa men som jag ser det så finns det alltid en undanflykt eller ursäkt till att börja senare- alltid! Själva julmaten är inga problem, det är i princip potatisen och sillsallaten jag får skippa och dom kan jag avvara, jag lovar *S* I övrigt är julmaten med skinka, ägg, sill, spjäll...ja, allt är ju perfekt mat för en lchf:are. Det jag kommer att sakna är ju julmusten!! Även en kryddig pepparkaka på tungan, en kladdig knäck mellan tänderna eller en förföriskt god nougatbit från Aladdinasken kommer att locka men nu har jag bestämt mig! Varför ska jag frossa och fördärva min kropp ytterligare en månad för att jag ska klämma i mig allt gott till jul.... och nyår..... och alla januarikalas..... och påsk.... Nja, kanske inte påsk men ni förstår min tanke. ;)

Det är 20 kilo som ska bort med hjälp av kost och motion. Jag har testat många metoder genom åren när jag ansett mig vara för utspänd i skinnet *s* Alla tycker inte om alla metoder och jag tänker inte argumentera kring denna, något udda, kosthållning som går tvärt emot det vi alltid har tänkt och tyckt. Funkar den för mig och får mig att må bra så är jag nöjd! Om jag tappar kilon så får jag mindre problem med värken och halleluja- DET vore ju något! Att jag sen kan äta det som är gott, det gör ju inte ont! *ler*

Jag startade dagen med en tallrik turkisk yoghurt med vaniljpulver, kokosflagor och hackade valnötter och paranötter. En skiva 31%-ig ost gav sälta åt det hela. Efter det var liten supertrött så vi tog en promenad. Normalt hade jag sövt henne på bron och satt mig i köket med en kaffekopp och datorn, en bok/ tidning eller så hade jag scrappat ihop något alster. Jag kan säga att det lockade men den vita med vingar som sitter på min ena axel viskade i mitt öra; "motion är ett måste, det lyckas inte om man bara ändrar om kosten"! Den röda hornprydde på min andra axel viskade; "kroppen värker och det blåser stormigt ute- sätt dig i köket" Så jag kompromissade, jag promenerade raskt i 30 minuter och sen satte jag mig i köket- med mitt efterlängtade kaffe (med grädde i) Nu kan jag klappa mig själv på axeln och känna att dagen har börjat bra. Sen gäller det att ta det pö om pö, små delmål med små intervaller så blir inte slutmålet så astronomiskt svårt att nå.

Mina vänner som jag umgås med irl- nu får ni hjälpa mig genom att aldrig sätta fram kakor eller bullar till mig! Se det som att ni gör mig en tjänst när ni bullar upp till alla andra utom jag! :) Fördelen vs förnedringen med att offentliggöra "mitt nya liv" är att fler "håller koll" på mig så jag inte kan fuska när min pyttelilla självdisciplin reduceras till obefintlig i dom svaga stunderna *S*

Nu är det dax att värma lunch till min sömndruckna tjej som just fått komma in efter sin tidiga lunchvila. Ha en skön onsdag och blås inte bort när ni går ut!

tisdag 29 november 2011

Min man....

...är en rolig man! Inte bara att han är snäll, ödmjuk, hjälpsam, omtänksam, huslig (jo, jag vet att jag sabbar hans macho-image nu *flinar*), kärleksfull, händig.... nu luktar det nästan skryt här men jag tycker verkligen han är allt detta och ännu fler superlativ som jag av hänsyn till er läsare ska utelämna- och då tänker jag inte på något speciellt ämne som vissa med likasinnad fantasi/ humor som jag gör *asg* utan jag tänker mer att ni ska bli uttråkade!
Men som jag inledde inlägget så är han även rolig! Vi har väldigt roligt i varandras sällskap och det blir många skratt tillsammans- och DET är viktigt i ett förhållande. Det allra bästa med han är att när jag får mina surdagar- väldigt sällsynta men dock *host*- så tar han mig på rätt sätt. I stället för att bli tvärsöver även han, så skrattar han, på rätt sätt, åt mig och berättar hur mkt han älskar mig och vem kan då fortsätta dondera och svavelosa?! Inte jag iaf :) Nu är det inte alltid så pluttenuttigt och roligt hos oss, nog kan vi diskutera och ha olika åsikter men det är under kontrollerade former! Jag har aldrig varit så trygg i en relation som jag är i denna och jag har aldrig blivit så bekräftat eller kärleksfullt behandlad. Skönt att ha kommit dithän om än lite sent i livet ;)

För att fortsätta på kärlekstemat så kan jag berätta att i veckan är det dax för det årliga pepparkaksbaket tillsammans med våra barn. Jag är en usel mamma när det kommer till kökstjänstgöring i kombo med barn. Jag vill inte ha hjälp när jag bakar och "stokkar" på i köket, då vill jag helst vara själv. Skämmigt men sant! Jag önskar att jag var en bullbakande, leende, storfamnad mamma som glatt bjöd in våra barn samt alla barn i grannskapet vid bakning och stod och trallade på nån truddelutt med mjölet yrande runt hucklet på huvudet men... näe, sån är inte jag! Barnen får gärna baka- och gör det då och då- och jag kan bistå med råd och hjälp vid behov men när det är dax för min bakning så är det just min egentid.
Men- en gång per år drar vi ihop ett jättepeppisbak och det är mysigt! Då spelar vi julmusik och gräddar kakor på löpande band i flera timmar :) Förra året visade jag upp dom formar vi för tillfället hade i vår ägo....


...och i år har form- familjen utökats med 11 nya, mindre traditionella "typer" :)


En månad kvar av min mammaledighet. Det är med blandade känslor jag konstaterar det! Det ska bli kul, spännande och stimulerande att få komma tillbaka till arbetet och - för mig- nya arbetsuppgifter. Samtidigt kommer jag att ha abstinens efter lillstintan hemmavid! När man varit tillsammans nästan dygnet runt i nio månader så uppstår en lätt separationsångest när jag ska vara utan henne 8-12 timmar/skift :( Nåja, jag har klarat det med tre barn förut och jag klarar det nu, men det kommer att kännas hårt även denna gång *ler*

På torsdag ska vi göra ett undantag.... Vi som älskar Luleå och Coop Arena och som helst inte sponsrar andra elitserielag.... *s* Vi ska till Kraft Arena i Skellefteå och se SAIK-LHF i derbymatch. Denna "present" gav vi barnen i somras när dom fyllde år och det ska bli ett litet äventyr. Dels är det alltid mer laddat med derby, sen har vi aldrig åkt med hela unghögen. Eller hela, det kommer att saknas en. Bonussonen är absolut inget för hockey så han stannar hemma med farfar och får en heldag på Teknikens Hus tillsammans med pappa sen i stället. Man njuter inte av något som känns som ett tvång! Det blev en dyr present, sex biljetter går på dryga 1700 spänn och då tillkommer kostnader för matinköp, dricka och kanske en liten "undantag- mitt- i- veckan- godispåse" ;) Lillsnorpan ska få rosa Peltor-kåpor om vi inte bestämmer oss för att lämna henne hemma. Jag tror det går jättebra att ta med henne, vi är ju många som kan turas om att hålla henne i knäna och hon lär ju ha en hel del att titta på där :)

I övrigt så har det hänt lite ditt och datt;
* Dottern har trillat från en häst och tack och lov gick det bra! Inga frakturer eller andra stora saker men hon har varit mörbultad i två veckor. Nu börjar livet återvända till det normala för henne och hon kan klä sig själv och komma upp ur sängen för egen maskin :)
* Kära mor har blivit sambo med sin Lars och med det flyttat till Luleå. Vi har handräckt vid packning, möbellastning och uppackning. Det blir tomt här efter henne men hon finns ändå nära och jag är glad att hon är lycklig!
* Söta Lisa har haft sin försenade 30-årsfest och vi kunde närvara tack vare att hon fixat en lokal att vara i- hundfritt med andra ord. Kvällen var trevlig, maten äckligt god och sällskapet underbart! Härligt att fylla 31 men fira sin 30-årsdag *s*
* Förutom att vi uppvaktat Lisa så har vi även hunnit födelsedagskrama sötaste lillis, dvs min lillasyster Jessica samt vackra, gravida Tess på deras dagar.
* På farsdag hade jag och Matte trerättersmiddag på tu man hand. Bokning av bord och barnvakt skedde bakom hans rygg och kvällen blev både uppskattad och lyckad. Sånt ger sprutt i kärlekslågan ;)
* Jag har färgat håret "höstbrunt" med ljusa slingor. Väldigt konstigt att se en brunett passera spegeln samtidigt som jag tittar dit, men jag vänjer mig väl- snyggt är det iaf :) Dessutom är nya träningskläder inhandlade så nu kanske det är dax att ta tag i "mitt sämre jag"?! OM jag lyckas ta tag i min motion/ kosten så återkommer jag med rapporter ang "mission impossible"!

Nä, nu ska jag dra mig tillbaka och njuta av mitt julpyntade hem och lugnet som för tillfället hägrar. Maken spelar badminton, storbarnen är i skolan och liten sussar ute i vagnen och då gäller det att ta tillvara på "egentiden". Tömma diskmaskin och hänga tvätt finns det tid för om en stund, jag ska bara peta in nån pinne i elden i kaminen så har jag gjort mitt för nu! ;)

Ta hand om er och njut av tillvaron!!

tisdag 8 november 2011

Ibland behövs det inte mycket....

....för att proppskåpet ska gå! På två av Piteås stormarknader finns parkeringar i tre plan, i markplan och under-/ över havsyta med upp- och nerfarter (eller ramper, kalla det vad man vill) Dessa är tydligt skyltade med "Gående hänvisas till trapphus" och dessa trapphus, inkluderade en hiss vardera, finns precis i anslutning till dessa upp- och nerfarter. Sist jag var på en av dessa affärer var jag småstressad- som vanligt typ- och rallyshoppade, humpade in tunga kassar i bilen och startade bilen för hemfärd. Men vad bromsar upp mig?! Jomen ett kärringarsel- gående på nerfarten- och hon har inte ens vett att öka farten på sin söndagspromenad trots att hon borde se och höra min bil bakom sin röv! Och vad gör sura jag? Jo, jag kör så nära henne att jag i princip kan haka fast hennes hälar i stötfångaren.... Tror du hon ökar steglängden?! *SUCK* Näe, inte det! Min svarta tunga som uppkom pga dom hemska ord som poppade ut ur min mun kan nog inte ens den bästa tvålen i världen råda bot på! Jag ska sanningsenligt erkänna att jag också brukar gå upp/ ner till bilen den vägen men inte utan att först kolla om det kommer någon bil. Om det gör det, så öppnar jag helt sonika dörren till trapphuset och går dom 10-12 trappstegen eller så väntar jag in bilen och sen går jag upp/ner. Att det ska vara så j§%3a svårt att fatta för endel! *morr*

Nå, nu är det färdigmorrat för idag :) Ibland behövs inte mycket åt det andra hållet heller- för att man ska bli glad! Min fina man kom hem från stan en dag och överräckte denna tingest åt mig, inhandlat på CO;


Han köpte den för att underlätta min vardag och det var behövligt. Ni ska ju inte tro att jag har så lätt för att be om hjälp, som jag nämnt förut så har jag nog fastnat i "kan- själv-åldern" och där lär jag bli kvar skulle jag tro *s* Men nu kan jag iaf öppna alla sorters burklock utan att det blossar och bränner i mina händer efteråt och med den här mojängen behövs knappt nån muskelmassa, det går liksom av sig självt :) En sån fin gest och tanke- DET är vardagskärlek!

Vår årliga tripp till Hemavan är genomförd, men den här resan blev lite annorlunda jämfört med tidigare år. Nu hade vi lillpluppan med oss för hon är för liten för att lämnas bort i flera dygn. Nattetid är det bara mamma som har mat åt henne- än så länge iaf ;) Det var regnigt väder mest hela tiden så några långa promenader blev det inte men med en mysig, helutrustad stuga med kamin så kan man ju inte klaga ;) Däremot var det extra skönt att komma hem igen för här hemma har vi ju hunnit barnsäkra lite så här behöver vi inte passa henne runt eldstad, vägguttag, sladdar och annat som inte småbarn ska pillra på med. Sen tappar ju resan sin "mening" litegrann då man har småbarn med eftersom syftet är att vi ska komma iväg på tu man hand och äta gott, dricka gott och bara vara! Nå, det kommer fler år och då får nog liten snällt stanna hemma :)

Sally älskar majskrokar och i hennes väska har vi alltid med en burk innehållande dessa delikata krokar *flinar* Glasburken är en tom, urdiskad svampburk som såg så tråkig ut med etikettrester kvar så jag pimpade den lite (man kan ju inte vara en scrappare och komma med ofixade föremål!! *S*) Gick på tre röda men det blev lite finare burk iaf.
Före

Efter (sidled)

Efter (fram)

Svärmor och svärfar var bortbjudna förra helgen och då beställde dom denna pryl :) Det är ett omslag till en mindre whiskyflaska som skulle ges till värdparet och då knåpade jag ihop den här. Jag har aldrig gjort en sån innan men det gick rätt snabbt att göra- lite roligare och mer personligt att ge bort kanske?
Fram

Sida

Bak

Sen har bästa farmor och farfar vinterekiperat lillan och jag ska visa bild på henne sen men jag säger det- hon (och framför allt vi föräldrar) är så glad! Sally håller sig varm vid utesovning och kläderna är inte bara varma utan jättesnygga också!

Nähäpp, nu har jag bjussat på lite bilder och berättelser ur min vardag och det får räcka för den här gången :) Som sista bild vill jag bara göra en påminnelse om vad som står i min sidebar och som man kanske inte alltid reflekterar över;


Ha en bra vecka och ta hand om er!!

lördag 22 oktober 2011

Min familj....

...är mitt käraste! Ska jag vara ärlig så visst, ibland skulle jag kunna lägga ut någon av dom till högstbjudande på Blocket, för nån dans på rosor är det inte i en jumbofamilj! Vem jag skulle vilja lägga ut?! Det varierar från ett tillfälle till ett annat, ibland skulle nog även jag platsa bland försäljningsobjekten när varken jag eller min familj tål att vara i min närhet *S* Men hur som haver, min man och våra barn är det bästa jag har och jag är stolt att få vara hustru, mamma och bonusmamma till dessa vackra personer;
(klickbara bilder)















Dessa bilder har superduktiga och trevliga Magda tagit vid fotosessionen jag berättat om i tidigare inlägg och egentligen skulle vi hålla bilderna för oss själva några månader till.. *host*... typ fram till jul eller så men... *ler*... just dom här bilderna har fotografen själv lagt ut på sin blogg så då kan jag oxå göra det. Och observera- nu går jag verkligen ifrån mina principer och visar ansiktsbilder av alla familjemedlemmar- t.o.m på mig själv :) Det är lite tack vare facebook, för där finns vi ju alla till beskådan, alla utom två men bilder på dom finns ju där ändå *ler* Och varför ska jag vara så schåpig?! Det är inga nakna, allmänstötande eller olagliga bilder jag lägger ut- aldrig någonsin- så jag ska sluta fjanta mig, försöka lätta på det lite iaf :)

Veckan som passerat har varit en social vecka! Vi har haft mycket besök av både stora och små och det är så jäkla kul! Jag inser ju att jag är lätt understimulerad på det sociala planet så jag uppskattar verkligen när mina vänner dyker in här för en kopp te/kaffe och lite surr ;) Jag är inte i SÅ stort behov av socialt umgänge att jag söker mig till öppna förskolan eller andra officiella träffpunkter utan jag är en sån som trivs bäst när man får sitta i ett hem med vänner och mysa, ev med dom små kottarna krälandes/ krypandes/ ståendes i närheten, dvs om vännerna har några små kottar! Får man dessutom vara så avslappnad att man kan klä sig i tre cm för långa raggsockar, mjukisbyxor med pösknän, en bamsestor huvtröja och ha håret i en tofs på skallen, ja då mår jag riktigt bra!! :)

Lena, min söta småländska vän, hade en fin blogcandy som gick ut för några dagar sedan och jag är SÅ GLAD, för jag vann en av vinsterna!! Tänk att en sån sak kan glädja en så mycket! :) Väntar med spänning på mina nya, fina stämplar från Skogstokiga!

Idag ska vi till mina svärföräldrar och äta och det är ju inte helt fel. Inte nog med att det alltid är god mat och trevligt sällskap- det är ju så bekvämt att få sätta sig vid dukat bord! Vi uppskattar det- jag har sagt det förr men det tål att upprepas många gånger om!!

Vi har fått en ny familjemedlem- en monsterSally! Eller, det är vår gamla, glada Sally som fått ett nytt smeknamn. Hon har börjat morra som ett monster och det låter så härligt *S* Första gångerna vi hörde det så trodde vi att hon harklade för att hon hade ont i halsen- det är ju grymma förkylningstider nu- men det verkar inte vara så. Exempelvis så tittade hon på elden i kaminen i morse och så morrade hon med ihopdragna ögonbryn *S* Man kan nästan tro att hon redan förstått att det är varmt och "ajabaja" bakom glasluckorna :) Nu ser man att hon fått kläm på att "nej" betyder att man inte får men det hjälper bara för stunden. Upptäckarglädjen är stor och vägguttag, sladdar, skräp på golvet som "vill" in i munnen... det är mycket som lockar och lite som man får. Nu ska mormor och Lars fixa lite barnsäkringssaker på ikea idag så snart är "alla" farliga ställen ett minne blott. Det som är besvärligt är att man måste dra ut pinnar eller trycka ner spärrar i klämfarliga lådor och skåpdörrar, man måste ha en plugg för att få ut spärrpluggen ur vägguttagen, man måste snart öppna en grind för att komma upp eller ner i trappen- livet blir inte lättare men en bebis som kommit på att det finns mycket att utforska när man kan ta sig fram för egen kraft *ler*

Nä, nu måste jag slita mig från denna tingest och ge min minsta lilla dotter lite mat innan vi eventuellt dristar oss till en prommis i det regniga, blåsiga höstvädret (gissar att vi, eller jag, bangar sistnämnda men mat måste hon iaf ha)

Ta hand om er, tänd mysljus och njut!!

söndag 16 oktober 2011

Barnvakt....

....är en smidig "bra-att-ha-sak" när man har småbarn. Barnvakt av mänskligt slag är ju klart bäst men jag syftade i detta fall på en apparat, eller rättare sagt två- har man bara en så funkar det inte så bra *s* Efter diverse pyssel här hemma med bl.a sakplockning, sugning med snabeldrake, diskmaskinstömning och lunch åt liten så tog hon och jag en promenad i detta underbara höstväder!! Jag säger då det, det gäller att passa på! Även om bilarna är igenfrostade på morgonkvisten så hinner det bli några friska plusgrader innan vi kommit oss för att klä oss för utgång och solen gör ju sitt när den värmer så skönt. Efter alla veckor med pissväder så är detta uppehåll med skinande sol varmt välkommet! Men tillbaka till barnvakten- när vi kom tillbaka efter vår prommis så sov ju sessan i sin vagn och då är det toppen att koppla på apparaterna och lämna henne ute på bron- för säga vad man vill, men den friska luften gör att hon sover extra gott och länge ;) Och det är ingen risk att jag skulle missa om hon vaknar för jag hör när grannarna flera hus bort kommer hem på sin gård med bilen. Det är ett jäkla bra ljud i denna vakt! Nackdelen är att det låter som ett zoo här inne, som att höstens alla hungriga fåglar inte sitter ute i träden utan i kök, hall och vardagsrum! Well well.... det får jag ta :)

Ska fixa en slide på sidan framöver för det börjar bli några "bra-att-ha-kort" som ligger och väntar på mottagare och då kan ju ni som läser min blogg ha lite koll på om jag har några kort till övers och isf vad som finns.

Detta kort gjorde jag som en rolig grej, kanske inte det snyggaste kortet men tanken var god *ler*. Det är vanlig cardstock som jag klätt med ett magnoliapapper och sen dekorerat med figurer gjorda av foam clay. Detta hittade jag på scraphelgen vi hade i öjebyn och det var Kontorsteknik i Älvsbyn som sålde förpackningen. 10 färger med störtläcker lera som man kan forma och blanda- utan att man blir kladdig! Sen självtorkar det och man kan ha det på kort, på tavlor eller bara som snygga figurer- vad din fantasi vill att det ska vara :) Några av husets barn har testat den och tyckte det var fränt. Men som sagt- kortet gjorde jag åt söta Max efter att han fått ligga på sjukhuset i nästan en vecka- lillstackarn! Min 11-åriga son sken upp när jag sa vem som skulle få kortet och sa "-Jaa, han. Det är den sötaste pojke jag nånsin har sett" *ler stort* såna kommentarer värmer i hjärtat! Som sagt, det var en kul grej att prova och jag tror kortet fyllde sin funktion :) Klicka här och scrolla ner en bit i inlägget så ser ni när Max öppnar sitt brev (hans mamma Anna tar så sjukt bra bilder så bara för den delen är det värt att besöka denna fina blogg)



Jag tror jag nöjer mig för den här gången. Det är läge för en vilostund medan Sally fortfarande tittar på insidan av sina söta ögonlock :)

Ta hand om er och på återseende!!

tisdag 11 oktober 2011

Buzzador....

....är allt en bra sak att vara delaktig i! Man får erbjudanden om varor/ tjänster som är anpassade till det liv man uppger att man lever och den familjebild man har- och det kostar ingenting att delta! Jag har buzzat Vanish- produkter vilket innebar att jag fick hem sju olika flaskor och burkar med fläckborttagningsmedlet och utöver det, tio "prova- på- förpackningar" som jag delat ut till nära och kära. Nu är jag även med i kampanjerna "Lovefilm 2011" och "o.b. Procomfort" och väntar i dagarna besked om jag kommit med i "Natusan bedtime bath & oil", "Parmesan" och "Tapas lansering". Perfekta saker för oss med tonåringar, (flickor), bebis, matlagningsglad amatörkock och allmänt mathungrig storfamilj ;) Om du/ ni funderar på att bli en Buzzador- vilket jag tycker är en bra idé då man inte har något att förlora- så får ni jättejättegärna klicka HÄR för då ser Buzzador att det är jag, Vonkan8, som har rekryterat dig och då får jag några extra poäng ;) Vill du läsa på innan så kan du klicka HÄR. Testa!

Vi har vår lillfamiljsvecka nu och det kan på ett sätt passa bra just för tillfället. Det blir mindre skjutsa/ hämta och tider att passa vilket bäddar för mer hemmaläge och innemys :) Skitvädret är inte bra för mig och jag har en krypande, brännande smärta i armar, rygg och ben som gör att både sömn, tålamod och humör blir lidande. Det är tur att jag är duktig på att bita ihop och inte visa något i onödan- eller så är det inte tur! Jo, för familjen och omgivningen är det det, men för min kropp är det kasst! Det försämrar allt och min fibro blir inte bättre av mitt envisa "duktig och kansjälv- sätt"! Men så är det när man har ont, och speciellt då det är värk som inte syns, som typ ett brutet ben- man vill inte ligga nån till last och man vill inte riskera att bli misstrodd. För "kärringsjukan" har ju ett lätt taskigt rykte! Nå- skit vare värt, jag har det ändå så jäkla bra så jag ska inte klaga mer än jag just gjort *ler*

Jag har fått upp mitt pyssel-il och så länge mina händer med tillhörande fingrar är i hyfsat skick så scrappar jag som en besatt ;) Här är två kort utan spikad mottagare, det är så kallade "bra- att- ha- kort", när det ringer och nån i halvers panik behöver ett kort så är det toppen att kunna trolla fram ett ur gömmorna :)
(NEJ, kameran är inte beställd så tyvärr får ni hålla tillgodo med kass kvalla på mobilkorten :( )


Framsida- snart är det ju dax :)

Insida

För Eva- och övriga som vill veta- så har jag köpt dom förunderligt roliga och goda chokladstenarna på Scandiprofit.


Ha nu en bra höstdag och ta hand om er!

lördag 8 oktober 2011

Scraphelg förra helgen....

...och jag kände mig som en rymling som smitit hemifrån! ;)
I lördags, från 9.30 till ca 20.30 var jag i Öjebyn på scrapträffen som några otroligt driftiga och duktiga tjejer ur NLS anordnat. Det var så kul att surra, scrappa, fika och umgås med andra likasinnade "nördar" :) Förutom alla (ca 75) trevliga pysslande människor fanns det tre butiker på plats och jösses vad jag shoppade! Det farliga med deras närvaro är att man lätt kommer på att "det och det behöver jag"- och så går man dit och lättar på penninglädret! Jag är hopplös *suckar* Matte kom förbi med Sally när det var dax för mamma-mat och nog gick det bra - och nyttigt var det för både mig och liten- men nästa gång ska jag inte vara borta riktigt så länge som det blev i lördags. När jag kom hem möttes jag av en störtledsen tjej och en slutkörd pappa, frågan är vem av dom som längtat efter mig mest?! Direkt när jag tagit lillplupp och sövt henne så hade pappan sövt sig själv i en hög av soffkuddar *ler* Dagen efter var jag inte borta lika länge och Sally var sitt vanliga, glada jag så det kändes skönt!
Jag har världens bästa, snällaste, mest förstående make! Inte att han ringde EN enda gång och bad mig komma hem eller klagade över situationen- han tyckte bara att "när du för en gångs skull åker iväg på något så ska du få göra det i lugn och ro" Va?! Underbara människa! (men som sagt, fler rynkor och gråare hår hade han fått på dessa timmar *ler*)

Jag misslyckades med en "må- bra- ask" men lyckades få till två färdiga kort och ett påbörjat. Tänk- på så många timmar hinner jag inte få till mer! Det visar att det är lika viktigt med den sociala biten som den skapande- och jo, man KAN göra både och samtidigt men inte när man går runt och surrar och kollar läget vid andra bord ;) (eller leker shopoholic)
Dom kort jag färdigställde gick i samma stil, av nån anledning fastnade jag i dessa papper men spela roll. Mottagarna umgås ändå inte i samma kretsar *S*

Farfar 85 år


Jenny 41 år


Detaljbild Jenny



Vi har även uppvaktat söta Mia J som fyllt 39 år och hon fick en blomsterkvast och denna påse med chokladstenar;


Barn är för härliga! Endel tar ord väldigt bokstavligt, följande konversation hade jag med min nioåriga bonusson vid eftermiddagsfikat;
Bs; -har du bakat sockerkaka?
Jag;- näe, det är kanelbullar....
Bs; - hm..... det ser då ut som sockerkaka i alla fall...
Jag tyckte att den ljusa sockerkakan så tydligt var en sockerkaka och trodde han skojade när han ställde frågan så jag skojade tillbaka och svarade nåt som väldigt tydligt var fel- men söta killen tog mig på orden! Detta visar på hur viktigt det är att man tänker till när man säger något- hur man säger det och vad man säger, beroende på vem man säger det till! Det kan fort bli fel i ett mer allvarligt sammanhang och detta är mer känsligt/ viktigt för vissa personer.


Sally den lilla boven har knäckt koden till hur man tar sig fram på golvet :) Hon drar sig fram och finns det ingen lurvig matta att haka fast dom små fingrarna i så sträcker hon ut armarna, lägger sugkopps- handflatorna mot golvet och draaaar händerna in under bröstkorgen samtidigt som benen går som på en väderkvarn- och nu börjar det gå fort! Tyvärr visar hon ett stort intresse för vägguttag så vi måste säkra dom med pluggar så hon inte får in sina små fingertoppar eller annat i hålen!
Babysim har vi påbörjat och vilken fisk vi har avlat fram! Hon tömde halva bassängen, dels genom att svälja vatten i form av kallsupar men sen plaskade hon med armar och ben så det stänkte härliga omkring *S* Simledaren tyckte att hon såg ut att kunna simma redan nu ;) Jag trodde hon skulle kräkas av allt vatten hon svalde men några rapar i klass med en skogshuggare så var magproblemet löst! :)

Sallys första erfarenhet av mormors babydocka. Hon pussar och klappar på den och pratar med den som om det vore en "riktig" kompis :)
Snart 7 månader

Ha en skön lördagkväll och ta hand om er!!

fredag 23 september 2011

Att säga HEJ....

....som första ord tyder väl på en social tillvaro?! ;) Och det är ju inte så konstigt att vår lillskrutt sagt "hej" i några dagar för varje gång hon vaknar efter natt- eller dagssömn, varje gång någon kommer på besök, varje gång man passerar henne då hon ligger på filt eller sitter i sin stol och varje gång vi eller någon av dom fem större syskonen kommer hem- ja då säger ju alla just "hej" åt henne :) Jag har inte reflekterat över det förr men nu när jag blivit uppmärksam på det så inser jag att det är ett gångbart ord som används av många- ofta- i olika situationer. Hann rycka till mig mobilen och filma flera snuttar, bl.a en när hon säger "hej", "pappa" och "mamma" i samma mening :) Nu är det ju mest ett ljudande papaba och mamama, men en god början ;) (och i våra välutvecklade föräldra- hörselorgan så hörs det tydligt att hon säger dom orden *ler*) Tyvärr kan jag inte dela med mig av ljud- och bildbevis eftersom blogspot jäklas med mig :(

I lördags var vi på ett äventyr.... vi tog med alla våra avkommor och åkte ut till Jävre för en familjefotografering! Sex barn och två vuxna- jag lovar att jag gruvade innan och oroade mig hur det skulle gå att hålla alla glada och nöjda under ett längre tag i en liten studio- men jösses vad det gick bra!! Fotografen Magda var supergullig och duktig, barnen orkade sköta sig exemplariskt och Sally, som samtidigt skulle 6-månadersfotas, var glad och nöjd bara hon fick amma mellan fotningarna. Så skönt! Nu väntar vi spänt på resultatet och så småningom ska jag knåpa ihop en fotobok innehållande alla söta barn i åldrarna 6 mån- 18 år :)
Fotoböcker är kanon, idag blir det ju inte att man framkallar kort på samma sätt som förr utan dom hamnar i datorn där man inte kan sitta och bläddra på samma sätt som i ett album, inte heller blir det att man visar sina semesterbilder och annat av intresse för sina vänner och släktingar som man gjorde förr. Då är det ju toppen att man kan sitta vid sin dator, knåpa ihop ett album i form av en fotobok och klicka på "beställ" och sen har man bilderna för allmän beskådan i bokhyllan :)

Scrappat har jag gjort och nu kan jag visa upp två alster som nått dit dom ska ;)


Här har vi ett experiment vars mall jag hittade bland en massa skrotpapper och wow- den var en frän sak att knåpa ihop. Jag bigade, vek, klippte, klistrade och vips så hade jag gjort en ask innehållande två påfyllningsbara askar- en må- bra- ask som jag gav bort till en god vän som åkt på en rejäl snuva. En ask med te, värmeljus och tändstickor kan inte vara fel i tillfrisknadsprocessen *ler* Nu är detta mitt första ex så jag vet vad jag ska göra och vad jag inte ska göra med nästa upplaga, förhoppningsvis blir jag mer nöjd med nästa och nästa och nästa... :)
framsida

detaljbild fram

insida

Jag har även varit på en kortare akvarellkurs på Handkraft och provat måla med pensel och färg och så här blev mitt premiäralster. Lite stolt är jag att jag fick ihop det men nog ser jag ju att det finns massor att bättra och tänka på. Som ex skuggor, vad är det?! Jag har ljuset från sidan på vissa delar av bilden och uppifrån/ framifrån på andra delar men vad tusan! Lite amatör får man vara :)


Liten har varit på sin 6- månadersbesiktning och hon blev godkänd :) Hon är så proportionerlig och fin, 69 cm lång och 7600 gram tung- helt perfekt!! Nu väntar babysim i varmvattenbassäng och några besök på öppna förskolan så vi har lite sociala aktiviteter här i höst och det är bra! Jag har vissa dagar då jag är för "instängd" och då kommer mina kritiska ögon (till Mattes bedrövelse) då hittar jag massor med saker som jag vill göra om här hemma, byta bänkskivor och kakel, tapetsera om, måla vitt runt alla fönster... ja, you name it. Tur att jag börjar om att jobba efter nyår, annars kunde den här mammaledigheten bli väääldigt dyr, inte bara i förlorad arbetsinkomst *S* Och på tal om att börja om, vilken himla tur att jag INTE börjar om 1/10 som jag hade tänkt från början! Då hade vi fått matproblem för fröken som helammar förutom en halv miniburk pure/ dag!!

Nu ska jag smita ner i mjuka soffan en stund och lyssna på våran förkylda dotters vilo- andetag medan jag ska ge mig man en omgång stryk i min nya "drog" Wordfeud (det lär ju inte bli några större bekymmer *flinar*)

Ta hand om er och njut av regnets smatter mot rutorna :)

fredag 9 september 2011

Vårat liv...

..skulle lätt kunna bli såhär ...
klicka på bild (lånad från PT)

...om jag inte var så hård på min familj om att man lägger undan mobilerna vid matbordet. Visst händer det att någon av barnen på ett diskret sätt försöker smyga iväg ett sms under bordsskivan men då verbal- hugger mamman i huset :) Middagen vid fem-snåret är i princip den enda måltiden under skol- och arbetsvecka då majoriteten av familjen är samlad och den stunden vill jag ta tillvara på. Sen ser jag att alla- ja, jag erkänner, även jag är inkluderad- blir mer och mer beroende av den satans tingesten! När jag snusade så var dosan och dess innehåll min bästa vän, prillan var det sista jag la in innan sänggående och det första jag pulade in vid uppvaknande- idag är det nästan samma sak fast nu ska man ha en mobil i handen (och detta gäller i allra högsta grad för Matte! ;)) Lite skrämmande tendens!

Det är skönt att det är fredag och stundande helg fast jag ska inte säga att vi är lediga för det. Imorn anordnar yngsta sonens lag en fotbollscup och där ska vi ha arbetspass 9-14 och det ska bakas fika till försäljning. Söndag har bonusdottern match - "bara" tredje matchen den här veckan (förutom träningar)- och jämnåriga sonen har säsongens första innebandyträning inkluderat ett föräldramöte. Så helgen går i sportens tecken och ja- det ÄR roligt men ibland skulle det faktiskt vara skönt med en sportfri vecka/helg för det tar så otroligt mycket tid! Får man vara ärlig och säga så?! Ja, i min värld får man det även om det är helgerån i andras ögon!

Har gjort ett kort som ska levereras om några veckor så jag bjuder bara på en sneakpeak än så länge;



Idag är det hipp hurra för Sally, hon är 6 månader idag!!) Det är sjukt vad tiden går fort! Hon är duktig- men opålitlig- när det gäller att sitta själv, hon har inte 100- procentig koll på balansen än så man får hålla sig i närheten eller palla upp kuddar runt henne. Hon gråter när man lämnar rummet och hon lyssnar till sitt namn. Hon gnuggar och gosar sin näsa röd i sin iver att kramas och hon blir lycklig när syskonen kommer hem och gullar med henne. Hon drar alla i håret och gillar att åka bil. Hon är en hejare på att dricka vatten ur en mugg utan pip och det skiter sig fortfarande med flaska- vill inte! :) Tänk att vara så liten och känna av sin vilja så mycket, det är fascinerande *ler* Hon vilar tre gånger/ dag och nattsover fortfarande med oss i storsängen *mys* Hon biter på allt hon kommer åt för att klia tandköttet och hon pussas med öppen mun och båda händerna fastnypta i "offrets" kinder. Hon står rak som en fura när hon väl behagar stå och hon är världsbäst på att trycka in sina vassa små tår i mammas mjuka mage när hon ska somna för natten ;) Älskade unge, hon är så fin och så "personlig" Det är som vår 18-åring konstaterat tidigare- "hon börjar som bli mer människa" *s* Jag antar att man kan tolka det som att hon börjar bli en stor, liten tjej med personlighet :)

Liten, glad boxare i fina hemstickade kläder från morfars :)

Nu ska jag och Sally hämta tre av hennes syskon på deras skolor, det är dax för dom att göra helg!


Sköt om er och glöm för all del inte att kommentera :)

måndag 5 september 2011

Vackert värre....

...var det i lördags när vi hade äran att vara på sommarens tredje (och sista?) bröllop. Brudparet- Jens och Jenny- var fantastiskt vackra och deras två barn så fina!! Jag har tyvärr inte "hunnit" få någon djup vänskap med brudparet, det är Matte som är barndomskompis med den nyblivna äkta maken och som livet ser ut så hinner man ju knappt med sina egna toalettbesök! Överhuvudtaget så är det tråkigt att vi inte hinner umgås med våra vänner som förr, dels märker man av att vi har sex barn i hushållet och dels har alla andra, precis som vi, fullspäckade livsscheman- och hur gör man då?! Trollar med knäna?! JAG besitter då inte den kunskapen!
Tråkigt är vad det är! Jag skulle vilja lära känna Mattes kompisar i "gänget" men det är svårt när mannen själv inte är så överdrivet social alla dagar ;) Jag får se till att ro ihop någon sammankomst när alla fått in höstens rutiner och när man har koll på barnens träningstider, skolscheman och andra återkommande göromål.

Här ska ni få se en före- och efterbild på sonens minst sagt gräs(l)iga byxor- så här kan det se ut när man spelar fotboll ute på gården *S*



Anledningen till att jag visar upp den här bilden är ju givetvis för att jag tvättat en gång med vanish och i mitt tycke ser det helt klart bättre ut efter en tvätt ;) Visst, jag vet ju inte med säkerhet om det skulle se sämre ut om jag inte haft supermedlet men tro kan försätta berg och jag tror att dom blev renare med medel än utan. I efterhand kom jag på att det inte hade skadat med en förbehandling innan tvätt för det var tuffa fläckar men men.... det är lätt att vara efterklok! "Lita på rosa- farväl till fläckarna" :)

Ska bjussa på pysselbilder men inte nu för nu är det dax att tända ljus, förbereda kvällsfika åt familjen och sjunka ner i soffan för att gottas åt andras taskiga självinsikt och sörja deras brist på ärliga vänner i sin omgivning- då tänker jag såklart på idol :)

Ta hand om er!!