Åldersnoja...

...kan man lätt drabbas av efter en dag som denna!
Första situationen som nästan fick nåt grått hårstrå att göra entré i skalpen var i eftermiddags. Stora dottern satt och testade nya frisyrer i mitt långa hår och hennes pojkvän halvlåg bredvid oss i sköna soffan. Efter några olika frisyrer så säger dottern;

- Mamma du har rätt bra hår faktiskt!
- Har jag? Vad tänkte du då?
Då kläcker pojkvännen ur sig;
- För att vara så gammal...
(har man nån chans att aga en 17-åring som visserligen är snäll som en nallebjörn?!) ;)
Visst, han putsade till situationen och sa att jag var en ung gammal, inte gammal gammal som hans pappa, och då får man ju nästan förlåta han... men bara lite ;)

Direkt efter myskväll med smoothies, Fångarna på fortet och tända ljus så börjar vi prata om att pojkvännen ska köra moppe hem i mörka kvällen. Bonussonen tittar på mig och följande konversation följer;

- Har du kört moped när du var mindre?
- Näe, jag har aldrig varit nån moppetjej.
- Fanns det ens när du var liten?
- Va?! Men hallå! Hur gammal tror du jag är?!
*maken ler i mjugg*
- Jag är faktiskt yngre än din pappa!
- Jahaaa... är du 39?
- Näe men XX, hur gammal är pappa?
- Fööörtiåtta...
*jag dog av skratt*

Livet är bra roligt ibland trots värk, rastlöshet och trötthet!

Ha en bra kväll!
KRAM