Har agerat "bilsamarit" ikväll. Min snuttiga lillasyster ringde och lät lite smått uppgiven. Hon, sambon och deras underbara småttingar var ståendes med en totaldöd bil utmed vägkanten. Kunde jag komma och fixa starthjälp med min bil?! Åh hugaligen, ont i kroppen, mitt i värsta röran på scrapfronten... men självklart drog jag på mig skorna och åkte iväg i kvällsskymningen. Väl framme så kopplade Johan startkablarna (killgöra) medan jag gosade med pojkarna (mostergöra) Dom söta trollungarna satt alldeles klarvakna och funderade vad som hände med en liten bekymmersrynka mellan ögonbrynen!
Historien slutade halvlyckligt, jag körde efter deras bil ända hem till deras gata och väl hemma på gården så... dog bilen igen!!! Men då var dom iaf hemma och kunde natta småtrollen.
Tidigare idag cyklade jag och sonen till morfar för att hämta lite saker och för att få pluppens cykel fixad. När allt var klart och morfar bara skulle pumpa bakdäcket så; KABOOOM!! Sonen, som halvsatt på cykeln, flög all världens väg av rädsla *s* Hans kommentar var störtskön- "mamma, jag har kört ihjäl däcket va?!" :) Snacka om att vara en typisk kille, han har sladdat och buskört så mkt att däcket var alldeles trådigt!
Nåja... nu måste jag väl försöka masa mig i säng även om jag inte vill... Jag skulle kunna scrappa hela natten men det passar sig inte då man ska upp och sköta ett jobb dagen efter :)
Har lite alster att visa upp men det tar vi imorn då jag "får lov att vara vaken" :)
Sov gott alla mina vänner!!
