En upprättelse...,

...är på sin plats. Som ni sett i förra inläggets kommentarer så har jag fått ett mail från en tjej på Telias kundservice och förutom en ursäkt så skulle vi ev kompenseras för missen med mobilerna. Det är en fin gest och det gillas. Snabbare än kvickt hade vi fyra biocheckar i postlådan- tack för det Susanne! :)

Felia...

...visar än en gång att deras öknamn är berättigat...

Dessa sms samt ytterligare två kom till bonusdotterns och sonens mobiler igår fredag- en dag före vi skulle ha kalas för våra juli- födelsedagsbarn. Öhhh, tror ni dom klurade ut vad dom skulle få i sina paket?! Bonusdottern kom med mobilen i högsta hugg och flamspratade och psykoskrattade medan hon sträckte fram den och frågade vad det var hon hade fått. Jag höll på att få dåndimpen när jag såg fyra sms med F(T)elia som avsändare! Samtidigt kunde jag inte hålla mig för skratt för hon var ju lyckohög som Turning Torso :) Och nej, med mitt anti-pokerface så var det inte ens nån ide att försöka ljuga ihop nån saga. Däremot var ju inte modellen av iPhone avslöjad och tack för det Telia!!

Detta hände trots att BästMatte klargjorde i Teliabutiken att vi färdigställer deras nya sim-kort idag innan kalaset, allt för att undvika att det skulle komma avslöjande sms!! *muttrar*

Vad att göra?! Barnen är då väry häppy och det var väl lite det som var meningen :)

När det blir tyst....

...så är det oftast något hyss på gång ;)
Tidigt i morse skulle jag och lillsnorpan äta frukost men vid en koll i kyl, frys och skafferi så insåg jag att utbudet var knapert. Det finns en klar fördel med att alla barn utom Sally är sega och trötta på morgonen, strax efter åtta var hon och jag på rull mot en av stans stormarknader. Dom har en bra service, barn under 12 år och som är där i handlande målsmans sällskap blir bjudna på en banan att käka under tiden som dom vuxna färdigställer den tråkiga shoppingrundan. Perfekt, där stillades Sallys värsta hunger :) När vi passerade barnavdelningen med barnmat, blöjor och liknande så plockade jag på mig några återförslutningsbara, goda, lättätna men hyfsat dyra smooties...

Bild lånad från nätet

Eftersom jag använder mig av blipparn, alltså shop express, så fick ivriga tjejen äta upp en medan jag hämtade sista varorna. Fördelen med blipparn är att man ju redan slagit in varan så även om den är tom vid kassan så gör det inget, huvudsaken att man inte kastar bort den tomma förpackningen innan man passat kassan ifall det skulle bli avstämning! :) Då kan man ju ändå uppvisa rätt antal varor.

Dryga 700 spänn fattigare rullade vi hem och jag fick i mig en välbehövlig frukost. Sally ville ha en brödskiva och till den fick hon en fruktdryck (jag fuskar grovt idag ;))

Efter ett ordentligt grisande med maten så tvättade jag av henne och lyfte ner henne på golvet. Ouppmärksam som jag var så märkte jag aldrig att fröken fräken tog med sig fruktdrycken till tv-rummet. Normalt så får hon inte lämna bordet med något ätbart i handen, det enda som är okej är nappflaskan med vatten.
Tystnad råder.... När jag kommer in så står den söta men testande tjejen och skvittrar ut drycken med förpackningen upp och ner. Skvitt, plask, dropp.... Hon var blöt, lekmattan var blöt, golvet var blött... Skit oxå, men skyll mig själv liksom! Jag borde ha förstått att hon var rätt mätt i magen efter sin affärsfrukost och är man mätt så inbjuder det till matlek.

Well, well... Nu har presentsugna bonusdottern vaknat och snart ska övriga kids väckas om dom inte har vett att självvakna, halva dan har redan sovits bort ;)

Jag ska göra klart gräddtårtan som ska kalasas på idag, en väldigt enkel tårta men jag tror den duger ändå :)

Vä håires seda (vi hörs sen)!
KRAM

Regn....

...och vi myser av det smattrande ljudet under vårt snedtak i sovrummet! Det gäller att se det positiva i saker och ting, som att mina uteblommor överlever några extra dagar tack vare regnet... Om jag är dålig på att komma ihåg att vattna?! Nääää, inte jag inte *host*
Överhuvudtaget så har jag ett rätt bra minne.... förutom dom dagar när det sviktar lite...

Som serverat! Gissa hur långt en eventuell tjuv hade tagit sig innan jag hittade mina "viktiga- saker- som- man- ska- vara- rädd- om" i den olåsta bilen? Till Sundsvall I guess!

Och så predikar jag och hytter med fingret åt ungarna att dom ska låsa cykeln, låsa ytterdörren, var rädd om mobilen... jada jada jada *suckar* Barnen är tamejtusan mer ordningsamma än jag ;)

Ibland är det inte så konstigt att vardagen känns som ett hamsterhjul och att en enda liten "jag ska bara" fort blir ett bautaprojekt. Jag skrattade nästan åt vårt kaosiga hem häromdagen. Till saken hör att vi hade en "familjestäddag" då alla hjälper till och man utför sysslor efter devisen don efter person. Till att börja med så skulle jag ta mig an en av våra överfulla bänkskivor i köket och där stod det bl.a lite mojjig disk. Jag öppnade diskmaskinen för att mata den med godsaker men se det gick dåligt för den var full med rent porslin. Okej... jag tömde den och vissa plastburkar a'la glasslådemodell var fortfarande blöta så dom skulle få mellanlanda i diskstället (el torkstället om du så vill).... problemet var bara att även det var fullproppat med rena saker som skrek efter att få komma in på sina platser i skåpar och lådor. Happ, öppnade burkskåpet för att städa in dom stackars matburkarna- men där inne var det katastrofläge. Det var så överfullt och stökigt att det rasade ut både burkar och lock- ner i den smutsiga diskhon! Nu var den djupa sucken nära! Diska upp det som blev smutsigt, lägga det på tork i stället och tömma skåpet på burkar för att få en bättre överblick och ordning. Stängde igen det välstädade skåpet, startade igång den fulla diskmaskinen och torkade av bänkskivorna- och genast kändes det bättre :) och detta var väl inte att jämföras med ett bautaprojekt men lite katten på råttan, råttan på repet blev det allt ;)

Det blev en tvättstugeröjning idag och där är det lite likadant. För att kunna starta en maskin, måste jag ta ut den nykörda rena tvätten och lasta in den i torktumlaren- som av en händelse är full av rena plagg (vi tumlar bara 60-gradstvätt som handdukar, sänglinne och underkläder- om ni nu undrade *S*) Tömma tumlaren, vika ihop handdukar och sänglinnen, städa in allt i skåparna, lasta in den blöta tvätten i tumlaren, köra på en till skittvätt och vika ihop alla torr plagg från torkställningen så att nästa omgång rena kläder kan hängas på tork. Mitt i allt detta så ser jag att det ena linneskåpet har fått en inneboende som slänger ut saker som är i vägen och kryper in med sin kära flaska... Hemlösing?! ;) Världens sötaste isf ❤

Igår hade vi middagsgäster och det var trevligt. BästMatte kockade i vanlig ordning till en väldigt god maträtt och jag rörde ihop en smulpaj med blåbär och hallon i. Lite köpes-marsansås till *mums* Sällskapet var väldigt trevligt och vi surrade om ditten och datten men som vid alla andra kvällar när vi hittar på något, dvs bjuder hem främmande röster som pratar när snorpan somnat, så vaknar hon titt som tätt och vi får varva vem av oss som får kuta upp och söva om henne. Hon somnar oftast om i ett nafs men det blir ändå inte så avslappnat som det kunde vara. Samtalen blir sönderhackade och vissa stunder är man borta från sällskapet i tjugo minuter, och det känns som en lång tid när man har besök.
Nåja, det är alltid trevligt ändå och det är en period av våra liv när hon tjorvar på. Snart är hon stor.... Fast det vill jag inte tänka på nu.... ;)

Jag kom att tänka på bjudningen när jag bläddrade igenom mina bilder i paddan och såg älskade grönfingrade (?) makens kärleksfullt ompysslade basilika :) Det går åt mkt oregano, basilika och persilja i det här hushållet...

Inköpt på stormarknad och nästan självdöd och förbrukad men med vatten, lite prat och mycket omtanke så kan vad som helst repa sig! Nu ska det odlas egna örter i pallkragarna, tillsammans med smultron och ev nån liten morotssort. Vi får väl se vad det blir av alla växtligheter, om det blir något :)

Nu ska jag avsluta mitt ordbajseri och ta upp läsningen av mina braiga bok i paddan. Kärleken jobbar natthelg så det blir tomt bredvid mig men jag har ju alla kiddusar hemma så jag är långt ifrån ensam :)

Ta hand om er och njut även om vädret inte är det allra bästa!
KRAM

Här hemma...

...i Munkan händer det grejs. Våran bestämda, målmedvetna, sluga flicka har fått en ny erfarenhet och därmed förvandlats till en apa- en klätterapa! Vi har klarat oss länge men nu har hon knäckt koden och voj voj så besvärligt det blev....

Ooopps... med sin lill-lilla bebistutte satt hon plötsligt bara här

Aktuell möblering ett tag framöver...

Nog är det bra att hon lär sig ta sig upp själv och hon har även fått prova på att ramla ner men det är sånt som ingår i livets hårda skola. Det går inte alltid att ha stolarna i ryggläge på golvet men när man vill slappna av en stund så är det en bra nödlösning.

Alla med någon form av erfarenhet av småbarn vet att plötslig tystnad = spännande uppdrag (såvida dom inte somnat) och oftast är dessa spännande uppdrag förenade med otillåtelse, farlighet och tillsägelse. Idag på förmiddagen uppstod a moment of silence och raskt lyfte jag gumpen från soffan och smög in i köket. Ingen där... smög vidare in i hallen... ingen där.... eller, jo där var visst en liten fröken som med skyldig uppsyn satt i sin vagn och försökte göra inbrott i en rygga som hängde på en krok under ena trappsteget..

Ibland blir jag så less, otålig och arg (jo jag är ingen lengräddad morsa) när hon skriker i högan sky för att få sin vilja igenom, när hon slänger sig bakåt böjd som en banan i frustration över att inte få som hon vill, när hon sprättar mat i halva köket för att hon inte vill äta, när hon luggar folk i håret så rötterna knakar, när hon spänner fast en glasögonbåge i sin lilla hand. Man kan lugnt konstatera att hon är i en fas när hon testar gränsernas gräns i ytterlägen!
Samtidigt är det svårt att alla gånger vara arg på ett sånt här sockerpiller som vet hur man charmas ;)

Hon är inte alltid odräglig, sur och gapig. Långt ifrån. Hon är oftast glad, busig, sällskapssjuk, kramgo, knä-mysande och dansar, stryker på kinden, klappar händerna och vinkar glatt när någon kommer, går eller när hon säger nattinatti och lägger sig för att sova :)

Vi försöker se det positiva med våra lilla personlighet och det är att ingen kommer att sätta sig på henne när hon blir större. Jag hoppas att det blir så i alla fall, jag har själv varit utsatt för rejäl mobbning och vill absolut inte ens höra knystas om att nåt av mina barn blir plågade- eller plågas! För det kan jag lova, att skulle nån av våra sex telningar bli utsatta för eller utöva mobbning mot någon så skulle jag bli så besviken och förbannad och det skulle inte passera obemärkt förbi! I min värld har ingen människa rätt att sätta sig över nån annan, göra sig bättre på andras bekostnad, förlöjliga, förminska eller frysa ut nån, kort sagt så får man inte skada nån fysiskt eller psykiskt!

Det blev ett sidospår (typiskt jag!) men budskapet kom bara av sig själv ;)

Som ni kanske märker så har jag hittat en ny rolig fotoapp som jag leker med och den som till största delen hamnar i linsgluggen är ju Sally. Ju äldre hon blir desto mindre lär jag få lägga ut om och kring henne men än så länge så passar jag på :) Dom andra "råkar" hamna på bild ibland men som sagt, ingen publicering utan att dom fått ge sin tillåtelse!!

Renoveringen...

Det går framåt med både gård och hus. Fjärrvärmerör och fiberkabel är indragna och nergrävda och bäst av allt just nu- alla hål och diken är igengrävda så nu slipper vi köra över metallplattor och mellan spärrbrädor när vi ska in eller ut från gården :)

Snart asfaltering och gräset är insått (fast inte när bilden togs)

Nya brädorna är grundade och nu väntar rödmålning..

Scrappandet...

Nu är det på gång :) På söndag är vi bjudna på dop och givetvis ska lilltjejen få ett hemmasnickrat kort från oss. Sen har en av våra grannar beställt ett kort till en jubilar och även om jag har en dryg månad på mig så ska jag börja redan nu. Man vet aldrig vad som kommer mellan så därför är det dumt att skjuta på det. Idag är det en molnig och blåsig dag så kanske, kanske... ;)

Kommentarsgodkännande...

Jag vet att det finns dom som stör sig på att deras kommentarer inte kommer upp direkt när man skriver i en blogg. Jag är mån om mina läsare och jag vill absolut att ni ska fortsätta skriva era reflektioner och åsikter, jag har sagt det förr- ni är mitt skrivbränsle. Däremot ser jag i min logg över besökare att jag har fått utökad läsarkrets och vissa ämnen blir därmed tabu. Ämnen som väcker känslor och tankar hos mig och som jag faktiskt skulle behöva få ur mig här i bloggen. Bloggen är min ventil och "moderna dagbok", öppen för allmänheten- än så länge. Risken när en blogg är öppen är ju att vem som helst kan läsa allt som läggs ut, vän som fiende, doldis som kändis. Skriver jag om specifika saker så kommer givetvis nån att känna igen sig även om jag inte nämner några namn, platser eller vilken slags relation vi har- detta förutsätter dock att just den/dom personerna är läsare i min blogg. Det kommer finnas tillfällen då personer tar åt sig, befogat eller inte, men då går det ju alltid att fråga om situationen uppstår så ska jag räta ut eventuella frågetecken. För att undvika att det blir en pajkastningsblogg (för såna finns det gott om) så kommer jag att lägga in en spärr så att jag godkänner kommentarer innan publicering men jag är snabb på att godkänna! :) Detta gör jag för min egen skull och för att slippa lösenordsskydda bloggen. Jag vill kunna ta upp känsliga ämnen som väcker bra eller dåliga känslor i mig utan att sen behöva stå som måltavla på en skyttebana. Den som tar åt sig är fri att ta åt sig och även att kommentera men jag vill ha förmånen att läsa skrivna ord före alla andra. Alla är välkomna att läsa och alla är välkomna att lämna kommentarer! Jag kommer inte att censurera hutt som mutt, det är inte min stil. Och jag är ingen som är ute efter "ja-sägare" så det är ingen risk att kommentarer som kritiserar eller ifrågasätter mig blir bortvalda bara för att vi inte är överens eller tycker lika!
Nån som har åsikter kring detta?! :)

Som avslutning- gissa vad sonen fick göra när jag såg spår från hans senaste lån av ena bilen?! ;)

Sköt om er- och kommentera! :)
KRAM

Min nya cykel....

...har rullat drygt 6 mil den här veckan. Sex mil! Det är fantastiskt bra, speciellt med tanke på att det är lazy-me som har trampat den framåt :) Jag gav mig ju den på att jag skulle cykla veckans fem nattskift och jag är rent stolt över mig själv för att jag lyckades genomföra detta utan urballning, inte ens vid regntunga skyar har jag ställt undan min moderna velociped!

Ca 6km enkel väg mellan jobb och hem. Med en app i mobilen blir ju allt mycket roligare. Lite bökigt att slå på appen- i detta fall Strava-, ner i fickan och dra igen blixtlåset, upp och trampa, öppna fickan vid framkomst och komma ihåg att stänga av programmet! Nån gång har jag haft en lååång tid på en kort tur och det drar ju ner det fina resultatet ;) BästMatte har beställt varsin cykeldator åt oss från The land far away så mobilen får funka tills jag har en liten lättavläst mojäng fastmonterad på styret.

Det är inte så lätt att tävla mot sin egen tid när man får oövervinnerligt hinder mitt i vägen... Med risk för lite MoraTräsk- varning; jag kan inte gå under det, jag kan inte gå över det, jag kan inte gå genom det..... Bara vänta. Skittåg! :(
Nåja, innan sommaren är slut så ska jag ha kapat min tid med nån minut och detta med eller utan tåg!

Lilla hjälpredan...

Överallt där vi är ska oxå hon vara, och helst vill hon ge en hjälpande hand ;) Här råkade hon hitta pappas målarstege och hips vips så skulle hon göra som han.

Vi har ju lite på gång här och där i och på huset. Matte har bytt ut några murkna panelbrädor på några utsatta ställen och innan ommålning så gör stora sonen sitt och hjälper till att skrapa väggen :)

Mellispaus ute på bron. Så kan man oxå äta melon, faststappad i skeden...

Cylekshop...

Jag tror att vi utan problem skulle kunna sälja några cyklar som står på gården utan att nån skulle sakna dom ;) När jag kom hem på morgonkröken så stod alla, för tillfället hemmavarande, tvåhjulingar huller om buller och för att kunna sova med gott samvete så ställde jag dom lite mer ordnat. Jag ska läxa upp mina familjemedlemmar för det var klart dåligt resultat vad gäller låsta cyklar och ändå har några av barnen fått sina cyklar stulna!

Gröna dörren?! Jo, den blir kvar minst några månader till men sen är tanken att den ska lämna plats åt en likadan vit dörr som vi har i stora hallen.

Det blev ett hattigt och hastigt inlägg, men jag orkar inte fixa till det för jag skriver med ena ögat stängt och det andra på halv kvart och igenfallande hela tiden. Nu har jag ledigt en vecka och ska unna mig en god natts sömn med liten ❤
KRAM

Hujedamej...

....vilken rivstart jag fått på mitt nya liv- som än en gång börjat på en måndag ;)
Jag blev så sugen att gå med i World of shape när jag läste på fb om en av mina vänners lillasyster som lyckats plocka bort både kilon och omfångscentimetrar.
För en kostnad på 495:- så får man kost- och träningsprogram för 30 dagar och det är ingen lek! Minst en timme om dagen av träning och det må ju vara. Jag mailade till WOS när jag såg att jag skulle köra bl.a. roddmaskin och springa på löpband. Jag bor oförskämt nära ett gym men inte tusan tar jag mig dit (jag känner mig för tjock och sladdrig för att kunna träna bland folk och känna mig bekväm) Trots att det var söndag så fick jag ett snabbt svar med träningsråd anpassade till hem- och utemiljö så nu är jag nöjd:) Det svåraste är maten! Med ca tre timmars mellanrum ska jag äta, är det inte huvudmål frukost, lunch, middag så är det mellanmål. Uhh... jag som har nog svårt att äta huvudmålen! Oftast hoppas något mål över och antingen klarar jag mig på färre måltider eller så äter jag något halvers som exempelvis mackor. BästMatte lagade till Färsk tagliatelle med köttfärsröra idag och förutom min lunch så blev det tre matlådor. Övriga familjen åt samma pasta men en vanlig köttfärssås. Med makens hjälp kan jag kanske fixa detta för oftast är det han som chefar i köket och rör i kastruller ;)

Jag tänker inte vara så generös att jag bjuder på info om min vikt mer än att jag bär omkring på +20 kg och nåt litet kilo ska väl ändå försvinna. Det mest intressanta blir hur många cm jag kan minska i omfång för det är väl egentligen det man ska fokusera på, mer än vågens resultat. Ni kommer att få resultaten redovisade så småningom men that's it :)

Vi har ju investerat i varsin ny hoj och givetvis har jag självbeordrat bilförbud till och från jobbet. Innan jag fick Sally så cyklade jag till jobbet på ca 17-18 minuter men då var jag i det närmaste död när jag kom fram. Vid den tiden var jag inte alls i toppform och nu, i mitt Svullo- tillstånd så är det ännu tyngre att ta sig fram! Iaf...till jobbet cyklade jag igår på 20 minuter blankt, och då räknar jag från dörr till dörr. Inget tidsavdrag vid järnvägsövergångar x 2 eller vid inpassering vid grind på jobbet. Avståndet mellan hem och jobb är 6,1 km enkel väg. Ingen topp- prestation med andra ord men det stora i hela alltet är bara just det att jag har cyklat! :) Den här arbetsveckan består av fem nätter vilket kommer att resultera i sex mil på cykel- sug på den!

Undrar om det var min premiärtur på cykel till jobbet som gjorde att vi fick en tuff natt?! Det var många saker som tjorvade och förutom att det tog lång tid så var vissa uppgifter fysiskt krävande. Jag med mina ärtmuskler var helt darrig i armar och ben efter att ha slitit och dragit i blöta, halkiga stockar som trasslat ihop likt en gammal telefonsladd. När stockarna har tumlat runt i en stor trumma och avbarkats, faller dom ner på en kedjetransportör för vidare färd mot den stora stygga huggen som med ett frassande ljud hugger upp feta stockar till små flisbitar. Ibland är veden dålig, eller så är bara oturen framme och stockarna trasslar in sig i varandra med den påföljden att det blir en enda stor klump med ved huller om buller. Med en duktig kollega inne vid skärmarna, båtshake, motorsåg och framförallt muskelkraft hos en annan kollega så fick vi till slut upp proppen och driften kunde fortsätta.
Min fibrokropp grät blod, så ont hade jag efteråt. Det tar hårt när man ska utföra vissa moment och blåsten och regnet som härjade utomhus bidrog till att förvärra det hela så det blev en kämpigt natt! Tyvärr får jag gilla läget, jag vill jobba och jag vill göra rätt för mig och då får kroppen lida för det :(

Hårt kroppsarbete gör oxå att man perspirerar och My God vad äcklig jag kände mig när vi var klara med pluggen. Kläderna var allt annat än torra och svettpärlorna lackade under pannluggen. För att bli personlig så kan jag upplysa om att det gäller att inte spara toabesök till man är på gränsen till en olycka. Innan jag hade möjlighet att lätta på trycket så var det nästan katastrof! Att försöka få av sig ett par vatten- och svettblöta arbetsbyxor i kraftigt material är inte det lättaste, detta samtidigt som jag trampar runt med små trippande steg och höfterna vickandes hit och dit för att hålla igen så länge som möjligt. När trosan absolut vill vara en del av huden så är det krisläge, för när man är så nära att släppa loss vårfloden så krävs det mkt för att lyckas hålla igen dom sista sekunderna. Efter att med våld ha frigjort mig från alla nödvändiga kläder kunde jag beträda tronen! Efter uträttat ärende så ställer jag mig upp och... hej och hå, dynan på tronen, toaringen alltså, sitter fastklibbad i baken och vill inte släppa greppet om the big ass. Vem har sagt att ett toabesök är enkelt?! ;)

Kl 5.40 är man mer än lovligt trött och när vinden piskar åt fel håll och ger motvind så kan man lätt hålla sig för skratt. Regnet hängde i luften och började dugga när jag hade kommit halvvägs. Men mina "problem" började redan inne på området. I våra flishögar finns det gott om bon, bon som små tärnor byggt åt sina små ägg. Jag har hört att dessa pippisar kam bli aggressiva och gå till attack men jag har aldrig blivit drabbad- förrän nu!
När jag närmar mig grinden och friheten utanför arbetsområdet så upptäcker jag dom. Ett tjattrande ljud får mig att titta upp mot väglyktorna och där uppe sitter några stycken. Helt plötsligt kommer en fågel plötsligt mot mig och gör en dykning mot min skalle samtidigt som den låter som en av Ronjas vildvittror. Överraskad (och jo, rätt skraj oxå) så börjar jag vråla samtidigt som jag viftar med ena handen ovanför skallen och försöker dra på mig huvan. Det kändes som en scen ur filmen "Fåglarna" och det mest pinsamma var att när jag fått cykeln på stadig kurs så ser jag att det står en finskreggad långtradare utanför grinden och tittar in på området. Men fiiint, ett vittne till min vingliga, gapiga färd kändes ju onödig! Fågeljävel!!
Antingen blir det störtkruka eller så väljer jag en annan väg imorn!

När jag kommit en bit på vägen så är pulsen hyfsat maxad och jag flåsar friskt, tills en insekt sugs- eller frivilligt flyger- in i halsen på mig. *krax, host*
Fy tusan vad äckligt! Strax efteråt händer samma sak men nu med en lite större insekt och nu blir det grova timmerhuggar- kraxningar och över-axel-spott. Hur gör jag nu?! Andas med näsan går inte för då ligger jag avsvimmad efter några meter pga syrebrist, med mitt tempo och flås så måste jag få in maxdos med syre och detta sker lämpligast genom truten! Så, resten av vägen hem cyklade jag med huvudet på sned så att eventuella gratislandare träffade kinden istället för gomseglet.
Snacka om att jag måste arbeta upp lite rutiner kring detta, att cykla rätt är en konst :)

Det var denna rapport, nu ska jag rusta mig för veckans andra nattpass.

Ta hand om er ❤
KRAM