Mitt sämre jag....

...ska bekämpas!
Från och med nu är det LCHF och motion som gäller!! Detta innebär att min blogg inte bara tar upp familjevardag, scrapbooking och känslor- nu får ni dras med uppdateringar angående form och fys och kilon :)
Jag har spelat fotboll och volleyboll men jag lovar- än till denna dag har jag aldrig lyckats komma till stadiet där man känner ett tvång, att man måste träna för att må bra! Fatta då vilken latmask jag är ;) Att jag dessutom älskar allt man inte ska stoppa i sig i mängder, såsom gräddsåser, fikabröd, godis och hela chips-och snacksfamiljen bidrar ju inte en snygg kroppsform. Allt är relativt när det gäller vad som är övervikt och vad man ska väga för sin längd men jag vill inte bölja och gunga fram i livet, flåsa i trapporna, balla ur när barnen vill sparka boll, halvgråta när jag ska klä upp mig till något speciellt tillfälle, bäva inför besök på badstrand eller badhus, värka sönder i kroppen och aldrig få känna mig fin!

Hmm.... är det så klokt att börja precis innan jul?! Säkert blir jag idiotförklarad av vissa men som jag ser det så finns det alltid en undanflykt eller ursäkt till att börja senare- alltid! Själva julmaten är inga problem, det är i princip potatisen och sillsallaten jag får skippa och dom kan jag avvara, jag lovar *S* I övrigt är julmaten med skinka, ägg, sill, spjäll...ja, allt är ju perfekt mat för en lchf:are. Det jag kommer att sakna är ju julmusten!! Även en kryddig pepparkaka på tungan, en kladdig knäck mellan tänderna eller en förföriskt god nougatbit från Aladdinasken kommer att locka men nu har jag bestämt mig! Varför ska jag frossa och fördärva min kropp ytterligare en månad för att jag ska klämma i mig allt gott till jul.... och nyår..... och alla januarikalas..... och påsk.... Nja, kanske inte påsk men ni förstår min tanke. ;)

Det är 20 kilo som ska bort med hjälp av kost och motion. Jag har testat många metoder genom åren när jag ansett mig vara för utspänd i skinnet *s* Alla tycker inte om alla metoder och jag tänker inte argumentera kring denna, något udda, kosthållning som går tvärt emot det vi alltid har tänkt och tyckt. Funkar den för mig och får mig att må bra så är jag nöjd! Om jag tappar kilon så får jag mindre problem med värken och halleluja- DET vore ju något! Att jag sen kan äta det som är gott, det gör ju inte ont! *ler*

Jag startade dagen med en tallrik turkisk yoghurt med vaniljpulver, kokosflagor och hackade valnötter och paranötter. En skiva 31%-ig ost gav sälta åt det hela. Efter det var liten supertrött så vi tog en promenad. Normalt hade jag sövt henne på bron och satt mig i köket med en kaffekopp och datorn, en bok/ tidning eller så hade jag scrappat ihop något alster. Jag kan säga att det lockade men den vita med vingar som sitter på min ena axel viskade i mitt öra; "motion är ett måste, det lyckas inte om man bara ändrar om kosten"! Den röda hornprydde på min andra axel viskade; "kroppen värker och det blåser stormigt ute- sätt dig i köket" Så jag kompromissade, jag promenerade raskt i 30 minuter och sen satte jag mig i köket- med mitt efterlängtade kaffe (med grädde i) Nu kan jag klappa mig själv på axeln och känna att dagen har börjat bra. Sen gäller det att ta det pö om pö, små delmål med små intervaller så blir inte slutmålet så astronomiskt svårt att nå.

Mina vänner som jag umgås med irl- nu får ni hjälpa mig genom att aldrig sätta fram kakor eller bullar till mig! Se det som att ni gör mig en tjänst när ni bullar upp till alla andra utom jag! :) Fördelen vs förnedringen med att offentliggöra "mitt nya liv" är att fler "håller koll" på mig så jag inte kan fuska när min pyttelilla självdisciplin reduceras till obefintlig i dom svaga stunderna *S*

Nu är det dax att värma lunch till min sömndruckna tjej som just fått komma in efter sin tidiga lunchvila. Ha en skön onsdag och blås inte bort när ni går ut!

Min man....

...är en rolig man! Inte bara att han är snäll, ödmjuk, hjälpsam, omtänksam, huslig (jo, jag vet att jag sabbar hans macho-image nu *flinar*), kärleksfull, händig.... nu luktar det nästan skryt här men jag tycker verkligen han är allt detta och ännu fler superlativ som jag av hänsyn till er läsare ska utelämna- och då tänker jag inte på något speciellt ämne som vissa med likasinnad fantasi/ humor som jag gör *asg* utan jag tänker mer att ni ska bli uttråkade!
Men som jag inledde inlägget så är han även rolig! Vi har väldigt roligt i varandras sällskap och det blir många skratt tillsammans- och DET är viktigt i ett förhållande. Det allra bästa med han är att när jag får mina surdagar- väldigt sällsynta men dock *host*- så tar han mig på rätt sätt. I stället för att bli tvärsöver även han, så skrattar han, på rätt sätt, åt mig och berättar hur mkt han älskar mig och vem kan då fortsätta dondera och svavelosa?! Inte jag iaf :) Nu är det inte alltid så pluttenuttigt och roligt hos oss, nog kan vi diskutera och ha olika åsikter men det är under kontrollerade former! Jag har aldrig varit så trygg i en relation som jag är i denna och jag har aldrig blivit så bekräftat eller kärleksfullt behandlad. Skönt att ha kommit dithän om än lite sent i livet ;)

För att fortsätta på kärlekstemat så kan jag berätta att i veckan är det dax för det årliga pepparkaksbaket tillsammans med våra barn. Jag är en usel mamma när det kommer till kökstjänstgöring i kombo med barn. Jag vill inte ha hjälp när jag bakar och "stokkar" på i köket, då vill jag helst vara själv. Skämmigt men sant! Jag önskar att jag var en bullbakande, leende, storfamnad mamma som glatt bjöd in våra barn samt alla barn i grannskapet vid bakning och stod och trallade på nån truddelutt med mjölet yrande runt hucklet på huvudet men... näe, sån är inte jag! Barnen får gärna baka- och gör det då och då- och jag kan bistå med råd och hjälp vid behov men när det är dax för min bakning så är det just min egentid.
Men- en gång per år drar vi ihop ett jättepeppisbak och det är mysigt! Då spelar vi julmusik och gräddar kakor på löpande band i flera timmar :) Förra året visade jag upp dom formar vi för tillfället hade i vår ägo....


...och i år har form- familjen utökats med 11 nya, mindre traditionella "typer" :)


En månad kvar av min mammaledighet. Det är med blandade känslor jag konstaterar det! Det ska bli kul, spännande och stimulerande att få komma tillbaka till arbetet och - för mig- nya arbetsuppgifter. Samtidigt kommer jag att ha abstinens efter lillstintan hemmavid! När man varit tillsammans nästan dygnet runt i nio månader så uppstår en lätt separationsångest när jag ska vara utan henne 8-12 timmar/skift :( Nåja, jag har klarat det med tre barn förut och jag klarar det nu, men det kommer att kännas hårt även denna gång *ler*

På torsdag ska vi göra ett undantag.... Vi som älskar Luleå och Coop Arena och som helst inte sponsrar andra elitserielag.... *s* Vi ska till Kraft Arena i Skellefteå och se SAIK-LHF i derbymatch. Denna "present" gav vi barnen i somras när dom fyllde år och det ska bli ett litet äventyr. Dels är det alltid mer laddat med derby, sen har vi aldrig åkt med hela unghögen. Eller hela, det kommer att saknas en. Bonussonen är absolut inget för hockey så han stannar hemma med farfar och får en heldag på Teknikens Hus tillsammans med pappa sen i stället. Man njuter inte av något som känns som ett tvång! Det blev en dyr present, sex biljetter går på dryga 1700 spänn och då tillkommer kostnader för matinköp, dricka och kanske en liten "undantag- mitt- i- veckan- godispåse" ;) Lillsnorpan ska få rosa Peltor-kåpor om vi inte bestämmer oss för att lämna henne hemma. Jag tror det går jättebra att ta med henne, vi är ju många som kan turas om att hålla henne i knäna och hon lär ju ha en hel del att titta på där :)

I övrigt så har det hänt lite ditt och datt;
* Dottern har trillat från en häst och tack och lov gick det bra! Inga frakturer eller andra stora saker men hon har varit mörbultad i två veckor. Nu börjar livet återvända till det normala för henne och hon kan klä sig själv och komma upp ur sängen för egen maskin :)
* Kära mor har blivit sambo med sin Lars och med det flyttat till Luleå. Vi har handräckt vid packning, möbellastning och uppackning. Det blir tomt här efter henne men hon finns ändå nära och jag är glad att hon är lycklig!
* Söta Lisa har haft sin försenade 30-årsfest och vi kunde närvara tack vare att hon fixat en lokal att vara i- hundfritt med andra ord. Kvällen var trevlig, maten äckligt god och sällskapet underbart! Härligt att fylla 31 men fira sin 30-årsdag *s*
* Förutom att vi uppvaktat Lisa så har vi även hunnit födelsedagskrama sötaste lillis, dvs min lillasyster Jessica samt vackra, gravida Tess på deras dagar.
* På farsdag hade jag och Matte trerättersmiddag på tu man hand. Bokning av bord och barnvakt skedde bakom hans rygg och kvällen blev både uppskattad och lyckad. Sånt ger sprutt i kärlekslågan ;)
* Jag har färgat håret "höstbrunt" med ljusa slingor. Väldigt konstigt att se en brunett passera spegeln samtidigt som jag tittar dit, men jag vänjer mig väl- snyggt är det iaf :) Dessutom är nya träningskläder inhandlade så nu kanske det är dax att ta tag i "mitt sämre jag"?! OM jag lyckas ta tag i min motion/ kosten så återkommer jag med rapporter ang "mission impossible"!

Nä, nu ska jag dra mig tillbaka och njuta av mitt julpyntade hem och lugnet som för tillfället hägrar. Maken spelar badminton, storbarnen är i skolan och liten sussar ute i vagnen och då gäller det att ta tillvara på "egentiden". Tömma diskmaskin och hänga tvätt finns det tid för om en stund, jag ska bara peta in nån pinne i elden i kaminen så har jag gjort mitt för nu! ;)

Ta hand om er och njut av tillvaron!!

Ibland behövs det inte mycket....

....för att proppskåpet ska gå! På två av Piteås stormarknader finns parkeringar i tre plan, i markplan och under-/ över havsyta med upp- och nerfarter (eller ramper, kalla det vad man vill) Dessa är tydligt skyltade med "Gående hänvisas till trapphus" och dessa trapphus, inkluderade en hiss vardera, finns precis i anslutning till dessa upp- och nerfarter. Sist jag var på en av dessa affärer var jag småstressad- som vanligt typ- och rallyshoppade, humpade in tunga kassar i bilen och startade bilen för hemfärd. Men vad bromsar upp mig?! Jomen ett kärringarsel- gående på nerfarten- och hon har inte ens vett att öka farten på sin söndagspromenad trots att hon borde se och höra min bil bakom sin röv! Och vad gör sura jag? Jo, jag kör så nära henne att jag i princip kan haka fast hennes hälar i stötfångaren.... Tror du hon ökar steglängden?! *SUCK* Näe, inte det! Min svarta tunga som uppkom pga dom hemska ord som poppade ut ur min mun kan nog inte ens den bästa tvålen i världen råda bot på! Jag ska sanningsenligt erkänna att jag också brukar gå upp/ ner till bilen den vägen men inte utan att först kolla om det kommer någon bil. Om det gör det, så öppnar jag helt sonika dörren till trapphuset och går dom 10-12 trappstegen eller så väntar jag in bilen och sen går jag upp/ner. Att det ska vara så j§%3a svårt att fatta för endel! *morr*

Nå, nu är det färdigmorrat för idag :) Ibland behövs inte mycket åt det andra hållet heller- för att man ska bli glad! Min fina man kom hem från stan en dag och överräckte denna tingest åt mig, inhandlat på CO;


Han köpte den för att underlätta min vardag och det var behövligt. Ni ska ju inte tro att jag har så lätt för att be om hjälp, som jag nämnt förut så har jag nog fastnat i "kan- själv-åldern" och där lär jag bli kvar skulle jag tro *s* Men nu kan jag iaf öppna alla sorters burklock utan att det blossar och bränner i mina händer efteråt och med den här mojängen behövs knappt nån muskelmassa, det går liksom av sig självt :) En sån fin gest och tanke- DET är vardagskärlek!

Vår årliga tripp till Hemavan är genomförd, men den här resan blev lite annorlunda jämfört med tidigare år. Nu hade vi lillpluppan med oss för hon är för liten för att lämnas bort i flera dygn. Nattetid är det bara mamma som har mat åt henne- än så länge iaf ;) Det var regnigt väder mest hela tiden så några långa promenader blev det inte men med en mysig, helutrustad stuga med kamin så kan man ju inte klaga ;) Däremot var det extra skönt att komma hem igen för här hemma har vi ju hunnit barnsäkra lite så här behöver vi inte passa henne runt eldstad, vägguttag, sladdar och annat som inte småbarn ska pillra på med. Sen tappar ju resan sin "mening" litegrann då man har småbarn med eftersom syftet är att vi ska komma iväg på tu man hand och äta gott, dricka gott och bara vara! Nå, det kommer fler år och då får nog liten snällt stanna hemma :)

Sally älskar majskrokar och i hennes väska har vi alltid med en burk innehållande dessa delikata krokar *flinar* Glasburken är en tom, urdiskad svampburk som såg så tråkig ut med etikettrester kvar så jag pimpade den lite (man kan ju inte vara en scrappare och komma med ofixade föremål!! *S*) Gick på tre röda men det blev lite finare burk iaf.
Före

Efter (sidled)

Efter (fram)

Svärmor och svärfar var bortbjudna förra helgen och då beställde dom denna pryl :) Det är ett omslag till en mindre whiskyflaska som skulle ges till värdparet och då knåpade jag ihop den här. Jag har aldrig gjort en sån innan men det gick rätt snabbt att göra- lite roligare och mer personligt att ge bort kanske?
Fram

Sida

Bak

Sen har bästa farmor och farfar vinterekiperat lillan och jag ska visa bild på henne sen men jag säger det- hon (och framför allt vi föräldrar) är så glad! Sally håller sig varm vid utesovning och kläderna är inte bara varma utan jättesnygga också!

Nähäpp, nu har jag bjussat på lite bilder och berättelser ur min vardag och det får räcka för den här gången :) Som sista bild vill jag bara göra en påminnelse om vad som står i min sidebar och som man kanske inte alltid reflekterar över;


Ha en bra vecka och ta hand om er!!

Min familj....

...är mitt käraste! Ska jag vara ärlig så visst, ibland skulle jag kunna lägga ut någon av dom till högstbjudande på Blocket, för nån dans på rosor är det inte i en jumbofamilj! Vem jag skulle vilja lägga ut?! Det varierar från ett tillfälle till ett annat, ibland skulle nog även jag platsa bland försäljningsobjekten när varken jag eller min familj tål att vara i min närhet *S* Men hur som haver, min man och våra barn är det bästa jag har och jag är stolt att få vara hustru, mamma och bonusmamma till dessa vackra personer;
(klickbara bilder)















Dessa bilder har superduktiga och trevliga Magda tagit vid fotosessionen jag berättat om i tidigare inlägg och egentligen skulle vi hålla bilderna för oss själva några månader till.. *host*... typ fram till jul eller så men... *ler*... just dom här bilderna har fotografen själv lagt ut på sin blogg så då kan jag oxå göra det. Och observera- nu går jag verkligen ifrån mina principer och visar ansiktsbilder av alla familjemedlemmar- t.o.m på mig själv :) Det är lite tack vare facebook, för där finns vi ju alla till beskådan, alla utom två men bilder på dom finns ju där ändå *ler* Och varför ska jag vara så schåpig?! Det är inga nakna, allmänstötande eller olagliga bilder jag lägger ut- aldrig någonsin- så jag ska sluta fjanta mig, försöka lätta på det lite iaf :)

Veckan som passerat har varit en social vecka! Vi har haft mycket besök av både stora och små och det är så jäkla kul! Jag inser ju att jag är lätt understimulerad på det sociala planet så jag uppskattar verkligen när mina vänner dyker in här för en kopp te/kaffe och lite surr ;) Jag är inte i SÅ stort behov av socialt umgänge att jag söker mig till öppna förskolan eller andra officiella träffpunkter utan jag är en sån som trivs bäst när man får sitta i ett hem med vänner och mysa, ev med dom små kottarna krälandes/ krypandes/ ståendes i närheten, dvs om vännerna har några små kottar! Får man dessutom vara så avslappnad att man kan klä sig i tre cm för långa raggsockar, mjukisbyxor med pösknän, en bamsestor huvtröja och ha håret i en tofs på skallen, ja då mår jag riktigt bra!! :)

Lena, min söta småländska vän, hade en fin blogcandy som gick ut för några dagar sedan och jag är SÅ GLAD, för jag vann en av vinsterna!! Tänk att en sån sak kan glädja en så mycket! :) Väntar med spänning på mina nya, fina stämplar från Skogstokiga!

Idag ska vi till mina svärföräldrar och äta och det är ju inte helt fel. Inte nog med att det alltid är god mat och trevligt sällskap- det är ju så bekvämt att få sätta sig vid dukat bord! Vi uppskattar det- jag har sagt det förr men det tål att upprepas många gånger om!!

Vi har fått en ny familjemedlem- en monsterSally! Eller, det är vår gamla, glada Sally som fått ett nytt smeknamn. Hon har börjat morra som ett monster och det låter så härligt *S* Första gångerna vi hörde det så trodde vi att hon harklade för att hon hade ont i halsen- det är ju grymma förkylningstider nu- men det verkar inte vara så. Exempelvis så tittade hon på elden i kaminen i morse och så morrade hon med ihopdragna ögonbryn *S* Man kan nästan tro att hon redan förstått att det är varmt och "ajabaja" bakom glasluckorna :) Nu ser man att hon fått kläm på att "nej" betyder att man inte får men det hjälper bara för stunden. Upptäckarglädjen är stor och vägguttag, sladdar, skräp på golvet som "vill" in i munnen... det är mycket som lockar och lite som man får. Nu ska mormor och Lars fixa lite barnsäkringssaker på ikea idag så snart är "alla" farliga ställen ett minne blott. Det som är besvärligt är att man måste dra ut pinnar eller trycka ner spärrar i klämfarliga lådor och skåpdörrar, man måste ha en plugg för att få ut spärrpluggen ur vägguttagen, man måste snart öppna en grind för att komma upp eller ner i trappen- livet blir inte lättare men en bebis som kommit på att det finns mycket att utforska när man kan ta sig fram för egen kraft *ler*

Nä, nu måste jag slita mig från denna tingest och ge min minsta lilla dotter lite mat innan vi eventuellt dristar oss till en prommis i det regniga, blåsiga höstvädret (gissar att vi, eller jag, bangar sistnämnda men mat måste hon iaf ha)

Ta hand om er, tänd mysljus och njut!!

Barnvakt....

....är en smidig "bra-att-ha-sak" när man har småbarn. Barnvakt av mänskligt slag är ju klart bäst men jag syftade i detta fall på en apparat, eller rättare sagt två- har man bara en så funkar det inte så bra *s* Efter diverse pyssel här hemma med bl.a sakplockning, sugning med snabeldrake, diskmaskinstömning och lunch åt liten så tog hon och jag en promenad i detta underbara höstväder!! Jag säger då det, det gäller att passa på! Även om bilarna är igenfrostade på morgonkvisten så hinner det bli några friska plusgrader innan vi kommit oss för att klä oss för utgång och solen gör ju sitt när den värmer så skönt. Efter alla veckor med pissväder så är detta uppehåll med skinande sol varmt välkommet! Men tillbaka till barnvakten- när vi kom tillbaka efter vår prommis så sov ju sessan i sin vagn och då är det toppen att koppla på apparaterna och lämna henne ute på bron- för säga vad man vill, men den friska luften gör att hon sover extra gott och länge ;) Och det är ingen risk att jag skulle missa om hon vaknar för jag hör när grannarna flera hus bort kommer hem på sin gård med bilen. Det är ett jäkla bra ljud i denna vakt! Nackdelen är att det låter som ett zoo här inne, som att höstens alla hungriga fåglar inte sitter ute i träden utan i kök, hall och vardagsrum! Well well.... det får jag ta :)

Ska fixa en slide på sidan framöver för det börjar bli några "bra-att-ha-kort" som ligger och väntar på mottagare och då kan ju ni som läser min blogg ha lite koll på om jag har några kort till övers och isf vad som finns.

Detta kort gjorde jag som en rolig grej, kanske inte det snyggaste kortet men tanken var god *ler*. Det är vanlig cardstock som jag klätt med ett magnoliapapper och sen dekorerat med figurer gjorda av foam clay. Detta hittade jag på scraphelgen vi hade i öjebyn och det var Kontorsteknik i Älvsbyn som sålde förpackningen. 10 färger med störtläcker lera som man kan forma och blanda- utan att man blir kladdig! Sen självtorkar det och man kan ha det på kort, på tavlor eller bara som snygga figurer- vad din fantasi vill att det ska vara :) Några av husets barn har testat den och tyckte det var fränt. Men som sagt- kortet gjorde jag åt söta Max efter att han fått ligga på sjukhuset i nästan en vecka- lillstackarn! Min 11-åriga son sken upp när jag sa vem som skulle få kortet och sa "-Jaa, han. Det är den sötaste pojke jag nånsin har sett" *ler stort* såna kommentarer värmer i hjärtat! Som sagt, det var en kul grej att prova och jag tror kortet fyllde sin funktion :) Klicka här och scrolla ner en bit i inlägget så ser ni när Max öppnar sitt brev (hans mamma Anna tar så sjukt bra bilder så bara för den delen är det värt att besöka denna fina blogg)



Jag tror jag nöjer mig för den här gången. Det är läge för en vilostund medan Sally fortfarande tittar på insidan av sina söta ögonlock :)

Ta hand om er och på återseende!!

Buzzador....

....är allt en bra sak att vara delaktig i! Man får erbjudanden om varor/ tjänster som är anpassade till det liv man uppger att man lever och den familjebild man har- och det kostar ingenting att delta! Jag har buzzat Vanish- produkter vilket innebar att jag fick hem sju olika flaskor och burkar med fläckborttagningsmedlet och utöver det, tio "prova- på- förpackningar" som jag delat ut till nära och kära. Nu är jag även med i kampanjerna "Lovefilm 2011" och "o.b. Procomfort" och väntar i dagarna besked om jag kommit med i "Natusan bedtime bath & oil", "Parmesan" och "Tapas lansering". Perfekta saker för oss med tonåringar, (flickor), bebis, matlagningsglad amatörkock och allmänt mathungrig storfamilj ;) Om du/ ni funderar på att bli en Buzzador- vilket jag tycker är en bra idé då man inte har något att förlora- så får ni jättejättegärna klicka HÄR för då ser Buzzador att det är jag, Vonkan8, som har rekryterat dig och då får jag några extra poäng ;) Vill du läsa på innan så kan du klicka HÄR. Testa!

Vi har vår lillfamiljsvecka nu och det kan på ett sätt passa bra just för tillfället. Det blir mindre skjutsa/ hämta och tider att passa vilket bäddar för mer hemmaläge och innemys :) Skitvädret är inte bra för mig och jag har en krypande, brännande smärta i armar, rygg och ben som gör att både sömn, tålamod och humör blir lidande. Det är tur att jag är duktig på att bita ihop och inte visa något i onödan- eller så är det inte tur! Jo, för familjen och omgivningen är det det, men för min kropp är det kasst! Det försämrar allt och min fibro blir inte bättre av mitt envisa "duktig och kansjälv- sätt"! Men så är det när man har ont, och speciellt då det är värk som inte syns, som typ ett brutet ben- man vill inte ligga nån till last och man vill inte riskera att bli misstrodd. För "kärringsjukan" har ju ett lätt taskigt rykte! Nå- skit vare värt, jag har det ändå så jäkla bra så jag ska inte klaga mer än jag just gjort *ler*

Jag har fått upp mitt pyssel-il och så länge mina händer med tillhörande fingrar är i hyfsat skick så scrappar jag som en besatt ;) Här är två kort utan spikad mottagare, det är så kallade "bra- att- ha- kort", när det ringer och nån i halvers panik behöver ett kort så är det toppen att kunna trolla fram ett ur gömmorna :)
(NEJ, kameran är inte beställd så tyvärr får ni hålla tillgodo med kass kvalla på mobilkorten :( )


Framsida- snart är det ju dax :)

Insida

För Eva- och övriga som vill veta- så har jag köpt dom förunderligt roliga och goda chokladstenarna på Scandiprofit.


Ha nu en bra höstdag och ta hand om er!

Scraphelg förra helgen....

...och jag kände mig som en rymling som smitit hemifrån! ;)
I lördags, från 9.30 till ca 20.30 var jag i Öjebyn på scrapträffen som några otroligt driftiga och duktiga tjejer ur NLS anordnat. Det var så kul att surra, scrappa, fika och umgås med andra likasinnade "nördar" :) Förutom alla (ca 75) trevliga pysslande människor fanns det tre butiker på plats och jösses vad jag shoppade! Det farliga med deras närvaro är att man lätt kommer på att "det och det behöver jag"- och så går man dit och lättar på penninglädret! Jag är hopplös *suckar* Matte kom förbi med Sally när det var dax för mamma-mat och nog gick det bra - och nyttigt var det för både mig och liten- men nästa gång ska jag inte vara borta riktigt så länge som det blev i lördags. När jag kom hem möttes jag av en störtledsen tjej och en slutkörd pappa, frågan är vem av dom som längtat efter mig mest?! Direkt när jag tagit lillplupp och sövt henne så hade pappan sövt sig själv i en hög av soffkuddar *ler* Dagen efter var jag inte borta lika länge och Sally var sitt vanliga, glada jag så det kändes skönt!
Jag har världens bästa, snällaste, mest förstående make! Inte att han ringde EN enda gång och bad mig komma hem eller klagade över situationen- han tyckte bara att "när du för en gångs skull åker iväg på något så ska du få göra det i lugn och ro" Va?! Underbara människa! (men som sagt, fler rynkor och gråare hår hade han fått på dessa timmar *ler*)

Jag misslyckades med en "må- bra- ask" men lyckades få till två färdiga kort och ett påbörjat. Tänk- på så många timmar hinner jag inte få till mer! Det visar att det är lika viktigt med den sociala biten som den skapande- och jo, man KAN göra både och samtidigt men inte när man går runt och surrar och kollar läget vid andra bord ;) (eller leker shopoholic)
Dom kort jag färdigställde gick i samma stil, av nån anledning fastnade jag i dessa papper men spela roll. Mottagarna umgås ändå inte i samma kretsar *S*

Farfar 85 år


Jenny 41 år


Detaljbild Jenny



Vi har även uppvaktat söta Mia J som fyllt 39 år och hon fick en blomsterkvast och denna påse med chokladstenar;


Barn är för härliga! Endel tar ord väldigt bokstavligt, följande konversation hade jag med min nioåriga bonusson vid eftermiddagsfikat;
Bs; -har du bakat sockerkaka?
Jag;- näe, det är kanelbullar....
Bs; - hm..... det ser då ut som sockerkaka i alla fall...
Jag tyckte att den ljusa sockerkakan så tydligt var en sockerkaka och trodde han skojade när han ställde frågan så jag skojade tillbaka och svarade nåt som väldigt tydligt var fel- men söta killen tog mig på orden! Detta visar på hur viktigt det är att man tänker till när man säger något- hur man säger det och vad man säger, beroende på vem man säger det till! Det kan fort bli fel i ett mer allvarligt sammanhang och detta är mer känsligt/ viktigt för vissa personer.


Sally den lilla boven har knäckt koden till hur man tar sig fram på golvet :) Hon drar sig fram och finns det ingen lurvig matta att haka fast dom små fingrarna i så sträcker hon ut armarna, lägger sugkopps- handflatorna mot golvet och draaaar händerna in under bröstkorgen samtidigt som benen går som på en väderkvarn- och nu börjar det gå fort! Tyvärr visar hon ett stort intresse för vägguttag så vi måste säkra dom med pluggar så hon inte får in sina små fingertoppar eller annat i hålen!
Babysim har vi påbörjat och vilken fisk vi har avlat fram! Hon tömde halva bassängen, dels genom att svälja vatten i form av kallsupar men sen plaskade hon med armar och ben så det stänkte härliga omkring *S* Simledaren tyckte att hon såg ut att kunna simma redan nu ;) Jag trodde hon skulle kräkas av allt vatten hon svalde men några rapar i klass med en skogshuggare så var magproblemet löst! :)

Sallys första erfarenhet av mormors babydocka. Hon pussar och klappar på den och pratar med den som om det vore en "riktig" kompis :)
Snart 7 månader

Ha en skön lördagkväll och ta hand om er!!