...är ett ställe där det händer saker. Än så länge positiva saker. Det enda negativa i dagsläget är att vi måste åka hem efter några timmars lek vilket inte accepteras utan skrik, kropps-ålande och smitningsförsök vid påklädning! ;) Men hellre detta scenario när hon ska hem/ hämtas än vid lämning!
Det blir mycket dagisrapportering närmaste tiden, like it or leave it! Detta är stort, fascinerande, ångestladdat, utvecklande, spännande, skrämmande och nytt för mig. Nytt i den bemärkelsen att det är mitt sista av fyra hjärtebarn som "lämnar boet" och går från hemmabarnstadiet till dagisbarnstadiet. På ett dagis som är ett föräldrakooperativ, inget jag har ett uns erfarenhet av. Ny personal, nya föräldrar och nya barn. Tider som ska passas vid lämning och hämtning.... Ni fattar va?! :)
Det märks att snorpan är full av nya intryck. I arla morgonstund efter en natt med små bubblande skratt i sömnen, ett halvkvävt snyftande och en hel del snurrande hit och dit mellan spjälorna i barnsängen, så hörs med bestämd ton "biiiii" (bil).... "biii".... Nån ny liten dagiskompis som just snodde hennes bil?! Haha, vem vet, drömmar verkar det iaf finnas gott om i lillhuvudet.
Det är fullt förståeligt att det sätter sina spår att kliva ur "liten- tjej- i- hemma- masar- tofflorna" och dra på sig "stor- tjej- i- dagis- tofflor" och så ska det vara. Livet har gått in i en ny fas och detta passerar inte obemärkt förbi, varken för henne eller övriga i familjen.
En egen hylla i hallen ❤
(Sentimental mamma, jovisst men det är ju sista barnet ut!)
Maten som lagas i "dockis"...
...intas på stående fot i samma rum.
(kolla in takhöjden som är i alla underbara, gamla, urmysiga rum)
Poppis-kanan och mysigt krypin i "lekrummet"
Den observante läsaren ser att hon är barfota på bilderna. Detta dels pga den sköna (golv)värmen och dels på influenser. Dom små ser och lär av dom äldre och utan sockar så kan man ju gå uppför kanan- behöver jag säga mer om gårdagens första lärdom? Gissa vad hon gjorde direkt när hon kom in i lekrummet idag? Jorå, sockar av och alla andra tjejer hakade på :) Sex barfotaflickor som turades om att klättra, åka, hasa och hoppa i/vid/på kanan. Och jag säger det igen- Storbarnen är fantastiska med dom mindre, jag blir rörd när jag ser hur fina dom är!
Igår när vi kom hem efter drygt två timmar så åt hon lunch som en hel karl och sen somnade hon rekordsnabbt när jag la henne! Idag fick hon prova äta lunch på dagis och även nu slukade hon allt i tallriken + 1,5 smörgåsrån + flera päron- och äppelbitar! När jag skulle klä snorpan för hemfärd så frågade en av fröknarna som inte satt med oss vid maten om Sally hade ätit bra och då gjorde jag en "Vera";
-" Hon åt jättebra! Det gjorde hon igår oxå, det suger att vara på dagis!"
*pling* så föll polletten på plats
-" Oj, nämen det där lät ju dumt, jag menade inte så!" Dööh!
Fröknarna intygade under skratt att dom förstod hur jag menade!
Jag tror att det fortsättningsvis räcker om sjön suger... eller nåt sånt ;)
Imorn på fm ska snorpan göra ett allergitest på bvc, håll tummarna för att det går bra!
Till sist, och från sist till störst- glöm inte kika till stora sonen i hans blogg ❤
Ha'de så länge! :)
