Attans.....

...vad jag är dålig!! Karaktär noll, visst var det så jag uttryckte mig för länge sedan här i bloggen? Jag får nog revidera det och säga att jag min karaktär ligger på minusskalan *suckar* Jag har varit så duktig med min pulverdiet och druckit fyra påsar per dag.... fram till nattjobb.... fredagkväll.... hormonstinn.... Näe, jag föll pladask. Jag lurade t.o.m med mig mina arbetskollegor att slafsa i sig mat från Max och dom var inte nödbedda när det gällde att äta skräpmat :) När jag väl började fuska så rullade det på men NU... NU har jag bestämt mig att imorgon är en ny dag med nya möjligheter och nya krav så det är dax att återgå till påsarna igen. Totalt har jag tappat 4,5 kg och det är en bra början men det duger inte på något sätt.
Jag har även kommit igång med mina besök på StepIn, i fredags körde jag och sötsmulan Jenny ett spinningpass på 50 minuter och jeeesus amalia! Mina ben skakade när jag klev av cykeln och hälften av min totala blodvolym pulserade som en stånghammare i mitt rödblommiga ansikte. Det blänkte av svett på armar, händer och i ansiktet och då inser man att det tar på fettokroppen! :) När man kollar på klockan och konstaterar att det bara gått 15 minuter av 50 och man bara vill lägga sig ner och dö pga syrebrist så inser man att man är i helsikes dålig form! Bra med nya insikter och erfarenheter ;)

Det känns skönt med mitt nya jobb. Det är mycket att lära men det ger en jäkla tillfredsställelse när man hittar i fabriken, när man kan åtgärda problem på egen hand och när man är observant och kan mota problem i grinden innan dom ställt till med nåt elände! Det är ett rörligt jobb och det känns extra bra när jag klättrar upp och ner i trappor, sliter i spolslangar med högt vattentryck i och när musklerna får "vardagsjobba" med en överväxel i- dessutom får jag en penninglön oxå, utöver min "jobbträning" *flinar*

Snart kommer väl dagen då jag gjort nåt obra, orsakat nåt haveri eller tappat nåt vedlass med trucken! Då får känslomänniskan Vera gå undan, lipa en skvätt av ilska över mig själv, känna mig som sämst på jorden och svära en osande ed för att sedan rycka upp byxorna över midjevalkarna, torka ögonen på tröjärmen, trycka ner hjälmen på skallen och gå ut i produktionen som den operatör/chaufför jag är/kommer att bli. Jag är hård mot mig själv och kräver nästintill perfektion- uppnår jag inte det så blir jag sjukt besviken på mig själv. Detta gäller även scrapbooking och annat jag tar mig för. Om en månad ska jag gå på en tårtkurs (via Handkraft och Sarah) där vi bl.a kommer att få göra dekorationer till tårtor, färga in sugarpaste och annat lyxigt och där blir jag väl oxå en piska på min egen bak ;) Jag tror det blir en rolig kurs!!

Dagens mitt-i-prick;
Andra dagen på en diet är alltid enklare än den första, då har du redan slutat. Haha, klockrent!

Ha en underbar kväll och ta hand om er!

Jag förstod....

...att det var en fördel att ha bröllopsdag samma dag som Mattias har födelsedag- för han! Detta innebär att han inte glömmer att vi firar vår dag samtidigt som han får rista in en pinne till i livets måttstock- men det känns som att vår dag bara "försvinner" och blir osynlig när en jubilar ska firas samtidigt. Barnen reagerade när dom fick höra att vi varit gifta i fyra år idag- "va, har ni bröllopsdag idag?! Gifte ni er på födelsedagen"?! Jorå, såäre och barnslig som jag är så suger det lite... men bara lite, huvudsaken är ju att jag får leva med mitt smarto som jag älskar :) Så Matte- grattis på din födelsedag och grattis på vår bröllopsdag!! Hoppas du står ut med din surtant i mååånga år till *ler sött* :)

bild lånad från nätet

Vikten då... hmm, jag är ju som tidigare nämnts en jäkligt lat person som älskar allt sånt man inte ska stoppa i sig för mycket av! Började med LCHF för några veckor sedan och det gick superbra- fram till -4,5 kg på vågen och precis som förra gången med denna diet så tog det tvärstopp där. Då menar jag döpall! Jag vet... jag måste röra på mig mer och nu när jag har smygit igång min yrkeskarriär så får jag mer "gratismotion" i form av vardagsfys men det tar väl nån dag innan det börjar ge resultat. Men till lat, karaktärssvag och slisksugen kan man även lägga till otålig. Så, för att chocka min bulldeg till kropp så har jag påbörjat en två veckor lång pulverdiet, med Apotekets "Modifast" som styrmedel. Smakar helt okej och finns många smaker att variera mellan men redan efter två dagar så märker jag ju hur tråkigt det är att inte få tugga på något! Det finns ju sk bars att köpa men det har jag inte införskaffat än och jag är nog så illa tvungen att göra det så att jag inte glömmer hur man gör när man använder tänderna- stooor risk! ;) Efter dessa två veckor ska jag bara byta ut tre mål om dagen och äta ett vanligt mål och det är ju en bra sporre, något att se fram emot :)
Hur det går då?! Helt klart åt rätt håll men jag är ju en typ som kan pendla +/-1,5 kg från en dag till en annan så jag kommer inte med några siffror förrän jag kört detta i några dagar.
Förutom det monotona i att dricka sin föda varje måltid så har jag insett att jag är ruskigt dålig på att få i mig vätska- förutom kaffe då! Jag ska hinka i mig minst 2,5 liter kalorifri dryck utöver den liter som går åt till fyra påsar men hur lätt är det?! För att försöka förhindra stopp i systemet så fyller jag upp min shaker med vatten direkt efter en påsdryck och då får jag i mig drygt 1,5 liter, resten får jag försöka pytsa i mig mellan målen när suget efter annat blir för stort. Sen får man leva med biverkningen "race- to- the- toilet" som man får på köpet. Jag har en partyblåsa utan dess like men inte ens den kan stå emot efter allt jag hinkar.
Det roliga är att vi är flera som kör någon form av pulverdiet just nu och förhoppningsvis kan vi sporra och stötta varandra när det känns enformigt och motigt. :)

Jag har kommit ett steg närmare motion utöver det vardagliga... men det är inget att skryta om eftersom det är ett ministeg... men ändå. Jag har hittat StepIn´s app till iphone och den har jag givetvis laddat hem så nu kan jag ha full koll på vilka pass som körs när och med vilken instruktör samt boka pass- tror det är läge att testa den till veckan :)

Jag saknar min scrappande del av livet men just nu finns ingen tid över till min roliga hobby! Det kanske blir annorlunda när mina arbetsrutiner halkat på plats i vår stenhårt schemalagda vardag men just nu ligger jag på produktion noll.

Det var en snabbresume av viktläget, nu är det dax att ta en timmes familjeumgänge innan jag ska styra mot jobbet och en tolva natt :)
Ta hand om er därute och var inte rädd att slänga in en kommentar ;)

God Jul, gott slut.....

....och god fortsättning på år 2012!! Hjälp vad mycket som hunnit hända sen jag skrev sist, mitt "löfte" till mig själv att uppdatera oftare och kortare verkar ha fastnat i önskestadiet för i det praktiska verkar det inte funka- än iaf :)

Liten har firat sin första jul och sitt första nyår men hon var högst frånvarande vid båda tillfällena. Julen firade vi i Rosvik och det var en lugn kväll med den närmaste familjen i form av värdarna (svärföräldrarna), svägerskan med familj och hela våran familj. Tomtarna kom två till antalet men otur- Sally sov över deras besök, hon var så inibomben trött att det inte gick att hålla henne vaken. Nåja, ingen större förlust, nya tag med ny tomte nästa år! Maten var mycket god, Kalle Anka gav barnhögen lite julkänsla innan maten och alla verkade ha varit mer eller mindre snälla förra året. Kvällen hos svärföräldrarna blev dock inte så lång och när vi landade in hemma var det en lugn kväll med soffmys och lekande barn som gällde.

Julglad tjeja :)

Detta underbart fina kort fick jag av stora tonårsdottern tillsammans med ett paket...


... innehållande en underbart fin tingest! Tyvärr strular datorn med mig så bild på den kommer senare. Behöver jag tillägga att blödiga mamman började snörvla och torka tårar?! ;) Kärleks- och ömhetsbevis från barnen är det bästa man kan få!

Nyår firades i Rosvik- favorit i repris?! *S* Näe, vi var i samma by men nu var vi inbjudna hos Sallys kompis T och hans pappa och höggravida mamma. Vi åt god mat och hade trevligt i finfint sällskap men redan efter 19 klockade T in medan vår lillsnorpa höll igång till efter 22. Då var det gröt och pyjamas/ torr blöja som gällde och hemfärd. Vaddå, inget tolvslag?! Jo, men det tog vi på hemmaplan. Både vi och våra värdar var inställda på en kort afton då alla var trötta och dom små skulle sova. Huvudsyftet med vår tidiga kväll var nyårsdagen....taadaaa.... premiär på jobbet! Kl 4.30, efter en natt med superdålig sömn pga rädsla för försovning, vaknade jag 10 min före väckarn och klev upp. En 12-timmars förmiddag stod på schemat och ögonen var trötta men viljan var god :) Det blev en trevlig dag och jag kände mig både välkommen och väl omhändertagen! Nu jobbar jag bara onsdag och torsdag förmiddag (6-14) och sen är jag ledig enligt schema så det blir en mjukstart, trots en tuff förstadag.

Julen är utstädad för detta år och det känns skönt! Visserligen står granen fullt påklädd och stirrar på mig med svettiga grenar och den ska få återgå till nudiststadiet samt stuvas undan men det måste jag göra när liten är upptagen med annat, annars får jag oönskad hjälp med pyntet och det vill jag inte ha :)

Stormen viner utanför fönstret och maken har varit ute och skottat i sin anletes svett, för det är mängder med tung snö som vräkt och drevat in hela natten och det roliga- det vräker fortfarande ner med oförminskad styrka! *suck* Jag tycker det räcker nu, vi är inga skoter eller skidentusiaster så tack- vi klarar oss ypperligt bra med det som kommit nu!
Grillplatsen vintervilar ;)

Nyårslöften är inget för mig för jag har karaktär noll men med tidens erfarenheter och upplevelser så har jag bestämt mig för att försöka- verkligen försöka- skita i sånt/ såna som slukar min energi... sånt/ såna som inte tillför mig något.... sånt/ såna som får mig att må sämre än nödvändigt! Sådetså!

Nu är det läge att ta tillvara på denna eftermiddag och försöka vara så effektiv som möjligt med så lite energiförbrukning som möjligt :)

Ta hand om er!!

Ödet fick bestämma....

...vilken färg jag skulle ha. Veligare människa får man leta och nu löste jag det på ett bra sätt ;) Det gäller min nya mobil som flyttat hem till mig! Efter många funderingar och "väga för och emot- stunder" så kom jag fram till att det var en iPhone4S jag ville ha. Jag byter inte till android- inte den här gången iaf! Det som till stor del avgjorde valet var just allt jag köpt och hämtat hem på min gamla ifån, jag ville inte tappa mina roliga och nyttiga saker jag vant mig vid att ha. Sen är jag på intet sätt störd av att man är så låst vid apple när man har iphone, alla surrar om den nackdelen men det är absolut inget jag känner eller lider av. När väl valet av modell var gjord, kom ju den ännu svårare frågan- svart eller vit?! Svart är klassisk och praktisk men vit känns fräsch och ny eftersom jag haft en svart sista åren. Åkte till affär nr 1 i stan men tji fick jag- dom hade inte modell "s" hemma så jag skrev upp mig på en lista och valde en svart. Ivrig som jag var så chansade jag och åkte till affär nr 2, för har man väl bestämt sig för en ny mobil så vill man ha den helst igår ;) Men.... även där led dom brist på nyaste modellen och jag blev uppskriven på en intresselista även här men nu valde jag en vit. Båda butikerna skulle ringa när dom fick in mobilerna och då kändes det bra att jag anmält intresse för båda färgerna, den som ringde först- den fick det bli! Och igår flyttade en vit, glasglänsande tingest in hos mig :) Nu ska jag bara hitta ett bra läderfodral med magnetstängning så den tål att tas med på mitt jobb i fabriken!

bild lånad från internet

Julkänslan finns inte riktigt än men tack vare vår gran så är det en varm, mysig känsla i vardagsrummet. I år skrotade vi den traditionella julgransbelysningen och införskaffade 25 meter ljusslinga med små ljus- vackert värre! Dessutom slipper jag slita och dra för att lyckas få 16 granljus snyggt och jämnt placerade ;) Sally gör sina små attacker mot kulor, glitter och ljus längst ner i granen men ju mindre vi bryr oss och hyschar åt henne, desto mindre roligt verkar det vara. Hon har sina favvokulor som hon plockar loss och studsar runt med (allt är i tålig plast i granen) och några gånger per dag hänger vi tillbaka dom på dom nedersta grenarna. Dom få gånger när hon får ett ryck och blir lite väl våldsam med plastträdet så är det ändå ingen fara på taket för granen är förankrad med ett kraftigt snöre på baksidan så hon kan inte få den över sig.

Spännande!

Inblick i vår guld/röda gran

Nu måste jag släppa detta och koncentrera mig på kaffet och skidskyttet som börjar nu. Sen idag spelar Luleå Hockey semifinal mot grannarna i öst i European Trophy- DET ska vi se. Heja Sverige och heja Luleå!!

Ta hand om er!!

Vätskefasen...

....är över. Efter en veckas kosthållning a´la LCHF så visar vågen -2,5 kg! Hurra för mig men... jag vet att det är "glädjekilon" eftersom det är större delen vätska som försvunnit. Fördelen är väl att jag kanske är mindre svampig *S* Från och med nu räknar jag med att det ska vara fläsket som flyr sin kos. Motionen har det varit sämre med, nån liten promenad har det blivit men jag måste lägga in det tyngre artilleriet och masa mig iväg till Stepin för ordentliga pass!! Det går inte att fuska, det finns inga genvägar *suckar högt* Varför är jag inte välsignad med en kropp som tål hur mycket som helst? Där man kan äta precis vad man vill och slipper motionera mer än det vardagliga- och ändå se ut som en normalviktig, proportionerlig kvinna?! Nåja, man kan inte få allt här i världen, min kropp med skavanker och volanger har burit fram fyra friska, välskapta barn och dessa småtroll har ammat i ca ett år var (förutom liten som inte är så gammal att hon nått dit än men hon jobbar på det ;)) så då får man väl gilla läget... till viss del iaf. Att vara överviktig är inte en "komplikation" som är tillåten även om man varit gravid och fött barn, döfläsket ska bort så jag blir normal... typ *s*

Det går bra med LCHF. Visst känner kroppen att det är något annorlunda på gång och jag känner att jag håller på att ställa om mig och anpassa mig efter mitt intag. När jag rör mig så känns det som att jag har mjölksyra i musklerna och det är tungt att gå i trappor osv- mer tungt nu än för en vecka sen! Och när jag ser mig i spegeln... vad i hela....? Hmmm, tonårsfinnar! Ser ut som en prickikorv light! Men då sa en god vän till mig att det är all inre skit som ska ut och när jag surfade på nätet stod det likadant så då får jag väl ta det och hoppas att all skit kommit ut snart så jag kan få se ut som jag brukar göra ;)
Jag är inte så slavisk att jag har 0 gr kolhydrater/dag, jag ligger nog på ett snitt på 5-10 gr/dag och det tycker jag känns lämpligt. Om några veckor får jag utvärdera om mängden är rätt eller om jag måste korrigera den åt något håll.

Ikväll ska jag och min vän Pörni (Pernilla) på filmpremiär i Rosvik, Mattes hemby, där filmen hade sin utgångspunkt vid inspelningen. Det är filmen "Någon annanstans i Sverige" som har premiär och det ska bli så kul! För er som inte kommer ihåg eller som inte vet så var vi statister i den filmen och därför damp det ner en inbjudan i postlådan för några veckor sen. Det blir tilltugg innan filmen och efteråt blir det buffé, dryck, musik och mingel :) Jag återkommer med rapport om detta sen! Persbrandt är ett hett ämne som diskuteras och många önskar att han närvarar men jag tvivlar, han är väl på någon inspelning av Hamilton så han har nog inte tid men Marie Richardsson, Björn Gustafsson (d.ä), ev Helena Bergström och en del andra skådisar bör nog vara på plats :)

Vår lillskatt Sally ligger och sover dagens första omgång skönhetssömn ute på bron... gömd under ett insektsnät. Jo, trots säsongen med minusgrader och snötäckt mark så har vi ett nät över suffletten. Varför?! Jo, grannen närmast har två katter. Katterna gillar varma platser- alla katter gör nog det. Katterna brukar ligga på våra bilars motorhuv (ogillar). Katterna brukar tassa över vår bro (såg ex-vis färska spår i snön nyss). Katterna kan hoppa upp på vagnen (ogillar). Katterna KAN lägga sig inne i vagnen där en varm tjej ligger (INTE ACCEPTERAT) Katter är självgående och har man dom ute så är det inte så lätt att styra dom men.... jag har sagt det att skulle nån katt, vilken som helst, överhuvudtaget närma sig vagnen så skulle jag skrämma den så mycket att dog den inte på fläcken så skulle den aldrig mer gå nära vårt hus!! Jävlar i hoppet så arg jag skulle vara (och rädd)! Det har hänt att katter har kvävt barn i vagn och jag är livrädd för det. Samtidigt är detta våran tomt och våran tjej sover bäst ute i vagn så... även om jag inte kan göra så mycket mer än hålla koll på vagnen och spänna för ett nät för öppningen så kommer jag att nyttja min rätt att freda min tomt, min bostad och mitt barn om en katt gör något här som den inte "får" göra. Vi kan inte ens ha dörrar öppna obevakade här på sommaren av rädsla för kattbesök. Matte är astmatisk och tål inte pälsdjur, detta gör att inga djur kommer över vår tröskel. En gång i början av vår tid här i huset var jag på övervåningen och vi hade balkongdörren i sovrummet öppen och vad händer... en av grannens katter promenerar in där! What?! Det var bara att ta henne i famnen och bära ut henne till sin ägare. Det är superfina katter men jag gillar ändå inte att dom tycker sig ha så stor rätt till vår tomt. En inglasning blir skönt att få, då slipper vi dra fram och tillbaka våra dynor på utemöblerna- dessa är fulla av katthår om man råkar glömma dom ute över natten!
Tro nu inte att jag är någon katthatare, det är jag absolut inte! Jag har själv haft katter och jag tycker det är jättefina djur men jag är inte så förtjust i utekatter- och förresten, på våren är jag nog en katthatare! Då skvättas det (bl.a runt vår farstubro) och stinker kattpiss och fyyyyy för den lede vad det stinker!
Ursäkta alla kattägare som stör sig på detta men... som jag sagt förr så är bloggen bl.a till för att dryfta det jag känner så.... sakligt eller inte, detta får ni tyvärr ta!

Nu är det nog dax att fundera ut nån lunch innan förberedelserna för kvällens baluns :)
Ta hand om er!

Mitt sämre jag....

...ska bekämpas!
Från och med nu är det LCHF och motion som gäller!! Detta innebär att min blogg inte bara tar upp familjevardag, scrapbooking och känslor- nu får ni dras med uppdateringar angående form och fys och kilon :)
Jag har spelat fotboll och volleyboll men jag lovar- än till denna dag har jag aldrig lyckats komma till stadiet där man känner ett tvång, att man måste träna för att må bra! Fatta då vilken latmask jag är ;) Att jag dessutom älskar allt man inte ska stoppa i sig i mängder, såsom gräddsåser, fikabröd, godis och hela chips-och snacksfamiljen bidrar ju inte en snygg kroppsform. Allt är relativt när det gäller vad som är övervikt och vad man ska väga för sin längd men jag vill inte bölja och gunga fram i livet, flåsa i trapporna, balla ur när barnen vill sparka boll, halvgråta när jag ska klä upp mig till något speciellt tillfälle, bäva inför besök på badstrand eller badhus, värka sönder i kroppen och aldrig få känna mig fin!

Hmm.... är det så klokt att börja precis innan jul?! Säkert blir jag idiotförklarad av vissa men som jag ser det så finns det alltid en undanflykt eller ursäkt till att börja senare- alltid! Själva julmaten är inga problem, det är i princip potatisen och sillsallaten jag får skippa och dom kan jag avvara, jag lovar *S* I övrigt är julmaten med skinka, ägg, sill, spjäll...ja, allt är ju perfekt mat för en lchf:are. Det jag kommer att sakna är ju julmusten!! Även en kryddig pepparkaka på tungan, en kladdig knäck mellan tänderna eller en förföriskt god nougatbit från Aladdinasken kommer att locka men nu har jag bestämt mig! Varför ska jag frossa och fördärva min kropp ytterligare en månad för att jag ska klämma i mig allt gott till jul.... och nyår..... och alla januarikalas..... och påsk.... Nja, kanske inte påsk men ni förstår min tanke. ;)

Det är 20 kilo som ska bort med hjälp av kost och motion. Jag har testat många metoder genom åren när jag ansett mig vara för utspänd i skinnet *s* Alla tycker inte om alla metoder och jag tänker inte argumentera kring denna, något udda, kosthållning som går tvärt emot det vi alltid har tänkt och tyckt. Funkar den för mig och får mig att må bra så är jag nöjd! Om jag tappar kilon så får jag mindre problem med värken och halleluja- DET vore ju något! Att jag sen kan äta det som är gott, det gör ju inte ont! *ler*

Jag startade dagen med en tallrik turkisk yoghurt med vaniljpulver, kokosflagor och hackade valnötter och paranötter. En skiva 31%-ig ost gav sälta åt det hela. Efter det var liten supertrött så vi tog en promenad. Normalt hade jag sövt henne på bron och satt mig i köket med en kaffekopp och datorn, en bok/ tidning eller så hade jag scrappat ihop något alster. Jag kan säga att det lockade men den vita med vingar som sitter på min ena axel viskade i mitt öra; "motion är ett måste, det lyckas inte om man bara ändrar om kosten"! Den röda hornprydde på min andra axel viskade; "kroppen värker och det blåser stormigt ute- sätt dig i köket" Så jag kompromissade, jag promenerade raskt i 30 minuter och sen satte jag mig i köket- med mitt efterlängtade kaffe (med grädde i) Nu kan jag klappa mig själv på axeln och känna att dagen har börjat bra. Sen gäller det att ta det pö om pö, små delmål med små intervaller så blir inte slutmålet så astronomiskt svårt att nå.

Mina vänner som jag umgås med irl- nu får ni hjälpa mig genom att aldrig sätta fram kakor eller bullar till mig! Se det som att ni gör mig en tjänst när ni bullar upp till alla andra utom jag! :) Fördelen vs förnedringen med att offentliggöra "mitt nya liv" är att fler "håller koll" på mig så jag inte kan fuska när min pyttelilla självdisciplin reduceras till obefintlig i dom svaga stunderna *S*

Nu är det dax att värma lunch till min sömndruckna tjej som just fått komma in efter sin tidiga lunchvila. Ha en skön onsdag och blås inte bort när ni går ut!

Min man....

...är en rolig man! Inte bara att han är snäll, ödmjuk, hjälpsam, omtänksam, huslig (jo, jag vet att jag sabbar hans macho-image nu *flinar*), kärleksfull, händig.... nu luktar det nästan skryt här men jag tycker verkligen han är allt detta och ännu fler superlativ som jag av hänsyn till er läsare ska utelämna- och då tänker jag inte på något speciellt ämne som vissa med likasinnad fantasi/ humor som jag gör *asg* utan jag tänker mer att ni ska bli uttråkade!
Men som jag inledde inlägget så är han även rolig! Vi har väldigt roligt i varandras sällskap och det blir många skratt tillsammans- och DET är viktigt i ett förhållande. Det allra bästa med han är att när jag får mina surdagar- väldigt sällsynta men dock *host*- så tar han mig på rätt sätt. I stället för att bli tvärsöver även han, så skrattar han, på rätt sätt, åt mig och berättar hur mkt han älskar mig och vem kan då fortsätta dondera och svavelosa?! Inte jag iaf :) Nu är det inte alltid så pluttenuttigt och roligt hos oss, nog kan vi diskutera och ha olika åsikter men det är under kontrollerade former! Jag har aldrig varit så trygg i en relation som jag är i denna och jag har aldrig blivit så bekräftat eller kärleksfullt behandlad. Skönt att ha kommit dithän om än lite sent i livet ;)

För att fortsätta på kärlekstemat så kan jag berätta att i veckan är det dax för det årliga pepparkaksbaket tillsammans med våra barn. Jag är en usel mamma när det kommer till kökstjänstgöring i kombo med barn. Jag vill inte ha hjälp när jag bakar och "stokkar" på i köket, då vill jag helst vara själv. Skämmigt men sant! Jag önskar att jag var en bullbakande, leende, storfamnad mamma som glatt bjöd in våra barn samt alla barn i grannskapet vid bakning och stod och trallade på nån truddelutt med mjölet yrande runt hucklet på huvudet men... näe, sån är inte jag! Barnen får gärna baka- och gör det då och då- och jag kan bistå med råd och hjälp vid behov men när det är dax för min bakning så är det just min egentid.
Men- en gång per år drar vi ihop ett jättepeppisbak och det är mysigt! Då spelar vi julmusik och gräddar kakor på löpande band i flera timmar :) Förra året visade jag upp dom formar vi för tillfället hade i vår ägo....


...och i år har form- familjen utökats med 11 nya, mindre traditionella "typer" :)


En månad kvar av min mammaledighet. Det är med blandade känslor jag konstaterar det! Det ska bli kul, spännande och stimulerande att få komma tillbaka till arbetet och - för mig- nya arbetsuppgifter. Samtidigt kommer jag att ha abstinens efter lillstintan hemmavid! När man varit tillsammans nästan dygnet runt i nio månader så uppstår en lätt separationsångest när jag ska vara utan henne 8-12 timmar/skift :( Nåja, jag har klarat det med tre barn förut och jag klarar det nu, men det kommer att kännas hårt även denna gång *ler*

På torsdag ska vi göra ett undantag.... Vi som älskar Luleå och Coop Arena och som helst inte sponsrar andra elitserielag.... *s* Vi ska till Kraft Arena i Skellefteå och se SAIK-LHF i derbymatch. Denna "present" gav vi barnen i somras när dom fyllde år och det ska bli ett litet äventyr. Dels är det alltid mer laddat med derby, sen har vi aldrig åkt med hela unghögen. Eller hela, det kommer att saknas en. Bonussonen är absolut inget för hockey så han stannar hemma med farfar och får en heldag på Teknikens Hus tillsammans med pappa sen i stället. Man njuter inte av något som känns som ett tvång! Det blev en dyr present, sex biljetter går på dryga 1700 spänn och då tillkommer kostnader för matinköp, dricka och kanske en liten "undantag- mitt- i- veckan- godispåse" ;) Lillsnorpan ska få rosa Peltor-kåpor om vi inte bestämmer oss för att lämna henne hemma. Jag tror det går jättebra att ta med henne, vi är ju många som kan turas om att hålla henne i knäna och hon lär ju ha en hel del att titta på där :)

I övrigt så har det hänt lite ditt och datt;
* Dottern har trillat från en häst och tack och lov gick det bra! Inga frakturer eller andra stora saker men hon har varit mörbultad i två veckor. Nu börjar livet återvända till det normala för henne och hon kan klä sig själv och komma upp ur sängen för egen maskin :)
* Kära mor har blivit sambo med sin Lars och med det flyttat till Luleå. Vi har handräckt vid packning, möbellastning och uppackning. Det blir tomt här efter henne men hon finns ändå nära och jag är glad att hon är lycklig!
* Söta Lisa har haft sin försenade 30-årsfest och vi kunde närvara tack vare att hon fixat en lokal att vara i- hundfritt med andra ord. Kvällen var trevlig, maten äckligt god och sällskapet underbart! Härligt att fylla 31 men fira sin 30-årsdag *s*
* Förutom att vi uppvaktat Lisa så har vi även hunnit födelsedagskrama sötaste lillis, dvs min lillasyster Jessica samt vackra, gravida Tess på deras dagar.
* På farsdag hade jag och Matte trerättersmiddag på tu man hand. Bokning av bord och barnvakt skedde bakom hans rygg och kvällen blev både uppskattad och lyckad. Sånt ger sprutt i kärlekslågan ;)
* Jag har färgat håret "höstbrunt" med ljusa slingor. Väldigt konstigt att se en brunett passera spegeln samtidigt som jag tittar dit, men jag vänjer mig väl- snyggt är det iaf :) Dessutom är nya träningskläder inhandlade så nu kanske det är dax att ta tag i "mitt sämre jag"?! OM jag lyckas ta tag i min motion/ kosten så återkommer jag med rapporter ang "mission impossible"!

Nä, nu ska jag dra mig tillbaka och njuta av mitt julpyntade hem och lugnet som för tillfället hägrar. Maken spelar badminton, storbarnen är i skolan och liten sussar ute i vagnen och då gäller det att ta tillvara på "egentiden". Tömma diskmaskin och hänga tvätt finns det tid för om en stund, jag ska bara peta in nån pinne i elden i kaminen så har jag gjort mitt för nu! ;)

Ta hand om er och njut av tillvaron!!