onsdag 1 september 2010

Undrens tid.....

... är inte förbi! Det fick jag erfara sent i söndags när jag och maken blev ensamma kvar vid köksbordet. Jag hade slarvat med mat-intag under dagen och trots att jag har reserver att ta från så att Mini klarar sig så kurrade magen och blodet orkade inte riktigt pulsera fram i ådrorna och med lite lätt "åh- vad- det- är- synd- om- mig"- röst la jag fram att jag var så sugen på... *host*... ett skrovmål.... Detta trots att Matte köpt hem coleslaw, potatissallad och tunna spjäll- av vilket han först erbjöd mig. Spjäll är jag för petig/ kräsen för att äta så jag tvekade och kunde tänka mig att käka från övriga "rätter" på menyn men då hände det! Det som jag trodde var ämnat för filmtittare! Matte ställer sig upp och säger helt resolut att han åker och handlar skrovmål åt mig- kl 21.30 på kvällen!! Öhh.... vad säger man?! WOW! (Att han sen köpte en stor ostburgare till sig själv efter sitt matintag spelar väl mindre roll *S*)
Det är kärlek det!
Värt att skrivas in i bloggen så det inte faller i glömska med tiden!

Idag har jag lunchat med min svägerska Magda och vi åt thaimat- rackarns vad gott det är! Efteråt skulle jag hämta ut linser så när Magda lämnade stan mötte min vän Pörni upp för att agera smakråd hos optikern. Jag behövde nämligen nya solbrillor till mina linser som jag hämtade ut och när man själv är mer blind än hönan Agda utan brillor på så är det inte lätt att se vad som passar och där kommer goda vänner med god smak in :) Tack Magda och Pörni för trevligt sällskap idag!!

Fick mig ett gott skratt när vi senare stod i kassan på en skönhetsaffär i stan. Tjejen som stod före mig i kön hade nån form av rabattkupong som gav en viss procent i rabatt för kroppsbehandling. Produkten hon lagt upp på disken var någonting välgörande för kroppens största belastare- fötterna och kassörskan tittade frågande på först sin kollega och sen sin kund och sa -"men fötterna... tillhör dom kroppen? Visst gör dom?... Eller?!" Jag kunde ju inte annat än bli glad i sinnet då jag lyssnade på deras resonemang. Vad skulle dom annars tillhöra?!

Det känns som att inom dom närmaste två månaderna händer det massor! Turkietresa, sista etappen i certifieringsutbildning i Sthlm med efterföljande examination, "ladda- batteriet- resa" till Hemavan, ultraljud, ny arbetsplats..... Mycket som är kul men det är ändå skönare om agendan är lite mindre välfylld, för detta är ju dom stora sakerna som händer. Sen tillkommer ju alla föräldramöten, utvecklingssamtal, fotbollsavslutningar, innebandyuppstarter, tandläkarbesök, bilbesiktningar... osv, osv....
Men det ska väl kännas att man lever :)

Dax att vila inför nattskiftet, bjussar på en bild på vår kommande Hemavan-utsikt (bild från 2008)

TACK alla ni som grattat till Mini och TACK alla ni som kommer ihåg att lämna kommentarer efter er!!
Till er som besöker men inte kommenterar- gör det, det händer inget annat än att jag blir jätteglad :)

Sköt om er!!